Detaljer
Det är de små detaljerna som gör det och letar man noga finner man dem både här och där. Fast helt ärligt. Hade man inte haft kameran med på promenaden hade man aldrig upptäckt detta på samma sätt som man gör nu.
Going underground
Vad döljs egentligen i tunnlarna under motorvägen?
Rabatt
Det här är vad man kan finna i rabatterna längs med Nyköpingsån. Vanliga växter, men ändå vackra att se på.
Spöklikt
Kyrkogårdar är kanske den mest klassiska miljön i skräckfilmer, inte minst från den svartvita tiden när vampyrer, zombies och spöken härjade här.
Som ung var det också spännade att med kompisgänget besöka kyrkogården i Tystberga efter mörkrets intåg, gärna efter att ha sett en av de klassiska skräckfilmerna på TV.
Bilden nedan är tagen på den gamla kyrkogården i centrala Nyköping och frammanar i sig lite skräckfilmskänsla...
...men med hjälp av Photoshop kan man göra bilden än mer mardrömslik.
Det exploderade
Den gångna påskhelgen formligen exploderade våren och förvandlade omgivningen till den färgpalett vi alla vintertrötta svenskar längtat efter.
Årets första del 2
En annan årspremiär togs denna underbara påskhelg 2014...utegrillen togs fram...
...och detta nere vid Linudden dit frugan och jag hade sällskap på cykel av syster och svåger.
En härlig vårdag med en smak av försommar där grillen åkte fram och kläderna av...ja, inte alla snuskhumrar. Havet låg till en början spegelblank, men vinden började snart göra sitt för att det kvinnliga sällskapet skulle börja beklaga sig. Båtägarna brydde sig inte om den vind som stundtals fick damernas armar att knottra sig och otaliga var de båtar som gjorde årets premiärtur i farleden utanför udden.
Korven, ölen, kaffet och kaffebrödet gjorde susen och tankarna flög iväg till den analkande semestern. Efter ett par timmar i solen, mätta och belåtna skildes vi åt när syster och svåger skulle hem och förbereda kvällens middag (tack för inbjudan, det var gott), samtidigt som frugan och jag passade på att ta en kortare tur på Sörmlandsleden som passerar udden på sin väg mot Örstigsnäs och Strandstugeviken.
En trevlig sträcka att gå, kantad av vildvuxen terräng och fåglarnas kvitter.
Vid sidorna av stigen växte nyblommade växter tillsammans med utblommade...
...och just nyblommade växter mötte oss när vi tog cyklarna för att bege oss några hundra meter till naturreservatet vid Örstigs ridskola.
Vi denna tiden på året är området ett eldorado för alla som älskar vitsippor. Omgivningen formligen exploderade i ett hav av vita blommor som fick marken att likna nyfallen snö (minns ni att det snöade i Nyköping den 17:e april 2012?).
Inte bara de som älskar vitsippor kan möta sitt eldorado här. Även dendrokronologer (personer som mäter träds ålder genom att analysera årsringarna) borde få sitt lysmäte här. Gamla träd i olika former vittnar om ställets ålder och många träd har gjort sitt och lika många sjunger på sista versen. Man får lite av en urskogskänsla när man vandrar stigen fram.
Mycket folk var ute och promenerade denna dag och vem vill inte utnyttja försommardagar som årets påskhelg erbjöd i vår del av Sverige,
För att nämna lite fakta om Linudden blev området naturreservat 1947, inte minst tack vare sin rika flora. Förutom de berömda vitsipporna, kan den intresserade finna växter som lungört, underviol, vårärt och vätteros. Senare på året återfinns också hässleklocka, lundstjärnblomma, storgröe, storrams och strutbräken.
Fågellivet är också omfattande, även om man oftare hör än ser dem. Näktergal, göktyta och hackspettar kan man se tillsammans med ett stort antal sångfåglar. Längts ut i naturreservatet finns gott om sothöns, knölsvanar och skäggdoppingar.
Den mycket sällsynta och utrotningshotade vattenväxten grässvalting växer också stundtals i de grundare vattnen utanför vassruggarna.
Linuden ingår sedan år 2000 i de europeiska nätverket Natura 2000 som bevarar värdefulla naturområden.
(Fakta om Linudden är hämtad från Länsstyrelsens webbsida)
Påsk 2014
Påsken är för mig fyra dagars ledighet, god mat, lika god dryck och möten med släkt o vänner. Särskilt religiöst är det inte för min del, men ändå härligt att se små barn som för traditionen med äggmålning vidare. Påskkärringar ses dock allt mer sällan...eller...?
Nåväl, påsken har sina traditioner och visst finns det traditionella motiv att föreviga.
En påskmiddag på tu man hand fungerar bra, inte minst efter den fantastiska vackra dag som påskafton 2014 kunde erbjuda oss vinterbleka Nyköpingsbor. Vet inte om vi saknade något på påskbordet? Nej, vi gjorde nog inte det i år heller...
Årets första...
...men inte sista.
Där slank den ner, årets första uteöl och sanning å säga så blev det två. Frugan drack lite fjolldricka...rosé eller vad det kallas...men det svalkade säkert lika härligt.
Platsen var uteserveringen på Restaurang Qvarnen och intill väggen som vätter ut mot ån värmde det härligt gott och svetten lackade likt en sommardag, trots att vi plockade av oss vårjackorna. Vi var inte ensamma, långt därifrån. Många njöt av Qvarnens brunch och visst såg det gott ut, men vi avstod mat eftersom det vankades påskmat hemma hos paret Karlsson.
Törs man säga att våren verkligen är här när man för första gången tar en kall öl på en uteservering i Nyköping? Ja, det kan man och nu ser vi fram mot sommaren och jakten på kalla drycker på någon av stadens allt fler uteserveringar.
Skål, här kommer vi.
Vyn över ån är en man annars inte ser, men verandan på Qvarnen ger ett ypperligt tillfälle att se Storhusfallet och byggnaderna ovanför Sågarbacken. Tyvärr har vattennivån sjunkit idag och visar inte den brusande ån från sin allra bästa sida.
Besöker ni eller bor i Nyköping, rekommenderas restaurang Qvarnen med en av stans bästa utsikter. Är god mat eller njut bara av de goda drycker som erbjuds...det är värt det. Länk till Qvarnen
Korset
Korset som står mellan Nyköpingsån och St:Anna. Passar bra i religiösa tider som denna helg.
Påskhälsning
Från mig till er alla.
Hamnarbete
Hamnen i Nyköping genomgår just nu en behövlig ansiktslyftning. Det kommer att bli fint, jag lovar.
Sedan början av vintern har arbetet pågått och nu börjar man skönja slutresultatet och det lovar gott.
Ahhh, skönt att stå och se på. Kanske ändå bra om det inte syns utifrån. En är chef, gissa vem?
Grävskoporna är i full färd med att förändra området. Den som just nu står på en pråm i vattnet verkar muddra upp för att större båtar ska kunna lägga till, förmodligen passagerarbåtar.
Vem är det då som kör maskinen på pråmen? Jo här kommer han......här är han.
Arbetet i hamnen fortgår till allmänhetens nyfikenhet. Förhoppningsvis är alt klart till sommarsäsongen drar igång. En sommar utan uteserveringarna, veteranbilsträffarna och folkvimlet är ingen riktig sommar i Nyköping.
Många går nog i funderingarna om man hinner klart i tid, inte minst ägarna till caféerna och restaurangerna i området och sanningen är väl att få byggen och renoveringar är klara i tid.
Återkommer med en mer detaljerad bildredogörelse för utvecklingen i Nyköpings populära hamnområde i ett kommande blogginlägg.
Svarte Petter
I motljus är den inte så vacker...
...men väl när den kommer ut ur skuggan.
Kumlins
På lördagarna har frugan och jag två mångåriga traditioner vi inte gärna hoppar över. Dels springer vi ned till bageriet och inhandlar färskt frukostbröd och njuter av detta tillsammans med nybryggt té. Lite annat än de halvtorra mackor man annars kastar i sig innan eller på jobbet.
Tradition nummer två är att ta en fika med onyttiga bakelser på något av stadens cafeterior. Gärna tillsammans med vänner, men lika gärna på tu man hand.
En liten favorit är Kumlins intill Stora Torget. Inte bara för att tjejerna som jobbar där är ytterst trevliga, utan det är något som skiljer fiket från andra. Framför allt är sommaren ett plus, då man kan sitta på uteserveringen och se kommersen och folkvimlet på torget.
Sedan ett år är fiket omgjort och har förvandlats från en ganska stel och opersonlig samlingsplats, till ett betydligt gemytligare, personligare och intimare konditori i gammal god stil från tiden det begav sig. Möblemanget är så där härligt slitet och nött som det ska vara på ett konditori som andas gamla tider.
Kumlins är idag upptaget i Mekka som förutom detta konditori har ett på Väster och ett i Trosa. Länk
Bryggeriet runt
På fototur runt Bryggerieområdet.
Blå-gult
Sverige, Sverige fosterland. Får man skriva så idag?
Spegelbild
Har länge tänkt fånga muren nere vid Slottsdammen. Inte för att muren i sig innehåller mycket historia, eller är särskilt speciell av andra skäl, utan för att spegelbilden skapar en härlig symmetri.
Svanviken
Förra helgen cyklade jag och frugan till Ryssbergen där vi vandrade, fikade och njöt av vädret. Det egentliga slutmålet med cykelturen var ännu ett av dessa outforskade områden som omger Nyköping, naturreservatet Svanviken.
Svanviken är egentligen hopväxt med det mer nära och mer kända Lindbacke man passerar på vägen mot Oxelösund. Trots alla år i och utanför staden, har varken jag eller frugan besökt området förut, men tack vare en av bloggens besökare (tack Lasse) fick jag nys om denna pärla.
Innan vi tog oss till naturreservatet satt vi på Ryssbergsbackens topp och tog en fika i det fina vädret och här såg vi de enda djur som förevigades på trippen.
Precis, inte så mycket att komma med, men ändå.
Svanviken ligger vid foten av Ryssbergsbacken och här tar man sig vidare på en uppbyggd led genom våtmarken och ut till ett fågeltorn från vilken man kan se fåglar av olika arter...nåja brukar se. Idag syntes bara måsar och de har vi nog av inne i centrala stan. Visst hördes kvitter och andra läten bland sumpskogen och utifrån våtmarkens vegetation, men de små rackarna vill inte visa sig.
Svanviken med sin areal på cirka 95 hektar omges av videsnår, klibbalkärr och sankängarna utanför är bevuxna med gräs och olika starrarter, men även av lite mer udda växter som kalmusrot, gul svärdslilja och jättegröe. Antalet noterade fågelarter som vistas i området uppgår till 120 stycken, varav 50 uppges som häckande.
Svanviken var förr en havsvik, men landshöjningen har genom åren förvandlat området till en våtmark. Bästa tiden på året för ett besök är april till juni. (Info från Länsstyrelsen)
Var Svanviken ligger får man en uppfattning om när man skådar värmeverket vid Idbäcken genom vegetationen.
Det är inte helt otroligt att man återkommer hit, framför allt med förhoppningen att få se skäggdoppingar, några av de ovanliga småfåglar som finns i området och inte minst någon av rovfågelarter som brukar skådas.
Ett par som besökte fågeltornet samtidigt berättade att man skådat både hök, vråk och falk. Tyvärr inte denna dagen, utan här fanns bara måsar, måsar och ännu fler måsar.
Blomsterkvast
Jag gick förbi Torget i fredags och köpte en blomsterkvast till frugan...allt efter vad ekonomin tillåter. Vet ej om det uppskattades, för jag fick ta hand om fredagsdisken.
Pol eller ej?
Det finns många olika filter att skruva på sitt objektiv, men är man inte yrkesfotograf eller strävar efter professionalism finns det egentligen bara ett man verkligen behöver...polfiltret. Övriga filter är självklart bra, men dess effekter kan återskapas i Photoshop eller något annat bildredigeringsprogram.
Vad gör då polfiltret?
Första bilden är tagen utan filtret på.
Den andra bilden är med filtret på och här märker man tydligt hur färgerna är fylligare och inte minst himmelens blå färg.
Denna effekt kan man skapa i Photoshop på ett trovärdigt sätt, men det kan man ej med effekten på nästa bild som är tagen vid Hummelvik.
Det kanske inte är det bästa exemplet, men skruvar man filtret till en viss position tar det bort reflexer, som här i vattnet när reflexerna från solens strålar är borta och man ser genom ytan. Funkar också bra när man fotar genom glas och man vill ta bort reflexer i bilens lack m.m.
Ska du lägga pengar på ett filter är polfiltret det du ska köpa.
Paddan
-"Titta, titta, titta", skrek frugan.
-"Vadå, vadå", skrek jag och höll på att vrida huvudet ur led.
Där kravlade den...paddan. Rätt över vägen när vi kom med cyklarna intill Arnö gård. Sällan har man sett en lydigare modell, för den stod blixtstilla under hela tiden och fortsatte inte sin väg förrän vi avlägsnat oss en bit.
När vi lämnat paddan bakom oss och trampat en bit, säger frugan att hon ångrar att hon inte pussade paddan för att se om den förvandlades till en prins. Jag tror hon skojade...tror jag....kanske...eller...nog bäst jag frågar för säkerhets skull.
