Gamla Nyköping
Visst kan man ha kul med Photoshop.
Nu ska jag inte göra reklam för mina kunskaper i detta underbara och roliga program. Kanske det kommer ett blogginlägg om detta så småningom...till vissas glädje och andras förtret.
Nej, jag tänkte göra reklam för ett härligt bildarkiv med motiv från det gamla Nyköping. Det är väl värt ett besök och arkivet återfinns på kommunens webbsida.
Kall vinter?
Det sägs att rikligt med rönnbär under hösten innebär en lång och kall vinter.
Brrrrrrr!
Löparfest
Årets upplaga av SN-loppet drog fler deltagare än någonsin och bevisar fakta att allt fler ägnar sig åt motion. Bra så!
Några företag hade dragit ihop ett lag, andra sprang för sig själva, men alla hade det gemensamma att de värmde upp innan start...med lite olika stilar.
Vägen stakas ut och längs med banan står funktionärer och åskådare och väntar....
Stilarna var många, både hos de som tävlade och hos de som bara njöt (nåja) och det roliga med motionslopp är att redan efter 100 meter brukar några sacka efter, men de gör det med ett charmigt leende...fast uppe i backen verkar det gå tungt...efter knappt 50 meter löpta.
Segraren i herrloppet var ohotad och banne mig om han inte hann sluka ett par bananer efter målgång innan tvåan skymtade på upploppsrakan.
Samtidigt ute på banan slet män och kvinnor hårt och vissa såg ut lika trötta ut på sista varvet som de gjorde på det första.
På pubarna längs med banan hejades det och med några öl i kroppen slogs det säkert vad. "Nästa år, då jäklar..." Ett vad som man sedan ångrade när söndagsfrukosten intogs lite trevande med en rejäl huvudvärk som förstörde matlusten. T.o.m. musikkåren höll ut i det längsta och var på väg att packa ihop instrumenten vid flera gånger när en ny löpare svängde upp på Storgatan och blåsarna fyllde lungorna med ny luft.
Nu är det lätt att sitta framför datorn och vara spydig, men sanningen är denna pojkar och flickor. Bloggägaren skulle själv aldrig ställa upp på ett motionslopp, om banan så bara mätte 1 km.
Jag vill ha en boll framför fötterna om motion ska kännas kul. Nu kanske någon läser detta och tipsar om att man faktiskt kan springa banan med en boll framför fötterna, men...
...inte ens med tio öl i kroppen skulle jag ge ett löfte om att ställa upp nästa år...eller om två år. eller om...
Alla ni som deltog i tävlingen ska känna er stolta, oavsett när och hur ni kom i mål. Vi är allt för många som inte skulle våga...allt för många.
Hertig Karls marknad
I strålande sol och en härlig sensommarvärme som gladde folk och fä, bevittnade jag för första gången Hertig Karls marknad inne på slottsområdet.
Förr om åren har jag bara pratat om det, men i år blev det äntligen av. I sedvanlig stil möttes morgonpigga Nyköpingsbor av ett följe med musiker, riddare, Nyköpingsfänikan, gycklare, herrskap och tjänstefolk som alla var på väg till Stora torget för att möta Hertig Karl och hans följe.
På torget ställde man av tradition upp sig, så att intresserade Nyköpingsbor och turister fick chansen att skåda en tidsepok från 1500-talets mitt.
Efter att Hertig Karl välkomnats av ståthållare Lasse Västgöte och nutida besökare, bar det så av till slottet där besökarna kunde strosa bland stånd och bodar som sålde hantverk, bakverk och allsköns varor i medeltida tecken.
Vid porten till slottet stod en av Nyköpingsfänrikarna och höll vakt över besökare som kom och gick, och en bit bort stod en kvinna i tidstypisk klädsel och övervakade så att allt gick rätt till. Inne på slottets domäner sprang gycklarna runt och skapade stämning hos de hundratals besökare som infunnit sig denna vackra dag.
Dagens stora underhållning stod riddarna från Bockens kämpar för.
Med skicklighet och förmodar jag, också lite mod, visade de prov på sina kunskaper i diverse tävlingar och utmaningar.
Jag som älskar svensk historia och fascineras oerhört av gamla miljöer, har ganska lätt att drömma mig in i en tid man bara läst om i böcker och sett i fantasifulla Hollywood-produktioner. Visst önskar man ibland att en tidsmaskin kunde ta en tillbaks till andra tidsepoker, för att med egna ögon se och uppleva den vardag som våra förfäder levde under. Tyvärr har tekniken inte tagit oss dit, så dagdrömmarnas värld får fortsätta att skapa en vision av Sverige anno...
Med tonerna av medeltida musik lämnade vi Nyköpingshus och Hertig Karls marknad för denna gången, nöjda med det trevliga som erbjöds.
Förhoppningsvis är denna marknad en tradition som håller i sig länge och lockar besökare från både när & fjärran. En given attraktion för den som vill uppleva Nyköping från förr.
Lite läsvärda länkar med anknytning till marknaden:
Blå timmen
Blå timmen kallas perioden strax före soluppgången och strax efter solnedgången.
Det är få tider på dygnet man kan fotografera med så slående resultat som just under Blå timmen. De mättade färger som möter ögat innan dagsljuset gör entré eller mörkret tar över, är en utmaning och kan ge oerhört vackra foton om man lyckas väl med inställningarna.
Bilderna nedan är av skiftande kvalité och minst lika många hamnade direkt i soptunnan. En utmaning som sagt, men utmaningar är till för att anta och med lite mer övning kanske väggen hemma snart kan prydas med en förstoring av ett Nyköpingsmotiv i den vackra Blå timmen. Självklart är ett stativ att föredra när man fotar under dessa dygnets timmar, men eftersom samtliga bilder är tagna på väg till och från jobbet är ett stativ kanske inte det första man tänker på när väskan ska packas.
Den lilla anden
Den lilla andungen och dess överbeskyddade mamma. Emellanåt smet han/hon iväg från mamma och poserade glatt framför kameran.
Där satt han
Skam den som ger sig och den spindel jag var på jakt efter i gårdagens blogginlägg, har nu fångats i nätet.
Tidig morgon
Man lär sig av misstagen sägs det. Nej, det gör man inte.
Under en motionrunda på Ekensberg såg jag det perfekta motivet, ett motiv jag letat efter länge. Av ett rent tillfälle råkade jag kasta en blick till vänster om spåret och där fanns motivet plötsligt. I solens sken satt en stor spindel vilande i ett perfekt spindelnät. Tror ni Stefan hade med sig kameran under denna motionsrunda? Nej, precis...den låg hemma och inte ens den lilla digitala hade jag orkat släpa med. Suck!
Skam den som ger sig. Tidigt nästa morgon och jag menar tidigt, drog jag upp till spåret för att slå två flugor i en smäl. Dels att fånga spindeln i sitt nät, men också för att få bilder på de långa skuggor och dimhöljda skogar som en relativt kall och solig morgon kan skapa. Meterologens hot om en regning dag gjorde föstås sitt till.
Av det tilltänkta och efterlängtade motivet blev det dock intet. Spindelnätet fanns kvar, men spindeln satt inte där jag ville. Jag hittade den hopkrupen under ett blad, men det var inte där jag ville fånga den. Jag försökte dock invänta den rackaren, så det bev några varv fram och tillbaks i spåret och på stigarna upp i skogen, men nej...
Spindeln satt envist kvar under sitt blad och när hungern började göra sig påmind, var det bara att erkänna sig besegrad.
Någon nytta gjorde dock den tidiga turen. Motion fick jag och det får man aldrg för mycket av och de långa skuggorna och den dimhöljda skogen fastnade i alla fall på två bilder. Sedan fick jag förstås några bilder på köpet, men...
...jakten på det perfekta motivet ska fortsätta ända tills spindeln i sitt nät kryper in till sin vintervila.
Hjälp
Jag behöver hjälp och det är inget larv...eller det kanske det är?
Vet någon av er vad denna lilla varelse kan tänkas utvecklas till? Cirka 10 centimeter lång och såg krypandes på motionsspåret vid Ekensberg.
Vattenspegling
Nyköping från ett annat perspektiv.
Kända och mindre kända platser i vår vackra stad. Känner ni igen dem?
Svanviken-Lindbacke
Det kanske inte är ultimat att besöka naturreservatet Svanviken-Lindbacke i utkanten av Nyköping efter en torr sommar som fått gräset att ändra färg från grönt till brunt.
Dock är området trevligt att spatsera i och ofta är det fullt med djurliv, framför allt då fåglar och insekter. Kanske detta område också stundom för tankarna till låglänt fjällterräng.
Svanviken-Lindbacke blev naturreservat 1963, ingår i det europeiska nätverket natura 2000 och är ett gammalt gravfält från järnåldern. Lite kuriosa. På 50-talet användes området till att köra motorcross på, så detta med respekt för fornlämningar och historisk mark var inte så utbrett på den tiden.
Från områdets topp ser man ut över öppna landskap som breder ut sig mot Kiladalen och Tunabergshalvön.
Växtligheten låg lite på sparlåga, förutom ljungen som börjat inta den vackra lila färgen. Av fågellivet syntes bara några måsar på håll och lite fjädrar som ändå visade att fler arter håller till i området. Några knotiga träd inramade stigen upp på toppen och djurlivet bestod mest av ett gäng kor som nyfiket beskådade denna dumma människa som kröp och ålade på marken för att få åtminstone några hyggliga bilder med sig hem.
Läs lite mer om Svanviken-Lindbacke här och se denna välgjorda illustration med beskrivningar om det man kan skåda och hur naturreservatet ser ut i riktig sommamundering.
Nyköpings flora
Denna vandring bland Nyköpings blommor börjar vi i hemmets lugna vrå...
...för att fortsätta bland betong, nygröna gräsmattor och kommunens planteringar...
...och så smyger vi med två blommande träd.
Hösten smyger sig nu sakta på oss, så låt oss minnas våren och sommaren innan den långa vintern ramar in vår vardag med snö och kyla.
En vanlig dag i Nyköping
Vardagen i Nyköping innehåller mängder av situationer där stadens invånare lever sina liv, helt i ovisshet om andra invånares vanliga bestyr.
Alla kan väl gåtan om "Vad det är som går men aldrig kommer till dörren"? Denna variant kallas "Vem det är som trampar frenetiskt men inte kommer en meter"? Joggarna på Ekensberg har i alla fall ett mål och det närmar man sig för varje steg de tar.
Friluftslivet i Nyköpings hamn kan vara intensivt, som dessa killar som försöker få bollen över nätet, grabben som gärna visar upp sina konster på vattenscootern och den utpumpade kanotisten som vilar efter ett hårt träningspass.
Några som inte finner friluftslivet lika intressant är de bilburna...
...som kanske saknar denna ballong som verkar rymt från någon fest.
Det som är vardag för många semester- och skollovsfirande medborgare, är arbetsdag för andra.
En vanlig dag på stan alltså.
Lägenhetsbråk
Det går hett till i vår lägenhet och denna lilla gynnare är den senaste i raden av offer.
Nymphaea...
...eller näckros som vi säger på svenska.
Näckrosen är Södermanlands landskapsblomma och var passar den bäst om inte i dammen framför Nyköpingshus.
Vit näckros /Nymphaea alba) är den vanligaste i vår del av Sverige.
Den Röda näckrosen är ingen egen art, utan ingår i familjen vita näckrosor och har förmodligen fått sin färg genom mutation.
Denna rosa lilla näckros har väl inte bestämt sig för om den vill vara vit eller röd.
Den Gula näckrosen (Nuphar luteum) är inte så vanlig, men finns i hela Norden utom i nordligaste delarna av Norge. Om de som finns i slottsdammen är gula näckrosor eller dess nära släkting Dvärgnäckrosen (Nuphar pumila) ska jag låta vara osagt...eller rättare sagt. Jag har ingen aning.
Ägodelar
Ett par saker man bär närmast kroppen.
Den ena påminner om tiden...
...den andra om 2006-10-07
Nyköpings festdagar
Då var det åter dags för de festdagar som ersatte Karnevalsdagarna för något år sedan. Knallar, lite krims-krams, musik för olika smaker, matvagnar med internationellt stuk, restauranger o pubar med tillstånd för tillfälliga uteserveringar och mängder av folk i rörelse. Precis som festdagar ska vara m.a.o. och utanpå detta ett fantastikst väder.
Fredagen inleddes med lite mat och dryck på Skafferiet där man har en fin utsikt över människor som flanerar fram och tillbaks längs en Storgata som helgen till ära kantades av stora och små stånd. Ett par öl senare traskade vi hemåt, men drogs som av en magnet till Tres Tapas, för vem vill gå hem en sådan underbar kväll.
Här skålade vi in festdagarna med ytterligare några öl och detta till tonerna av artisten Markus Rubin som körde en spontan föreställning till gästernas lycka, innan han drog iväg till kvällens uppträdande på Rockbaren.
Kvällen var relativt ung, precis som den brukar bli efter en vecka med hårt arbete.
Lördagen var vikt för stadens begivenheter och trots det varma vädret var Storgatan och Stora Torget fulla av folk som åt, drack, shoppade, åkte karuseller och bevittnade olika uppträdanden. Förmiddagen var väl egentligen vikt för de minsta och en av begivenheterna var en person som denna tjej ivrigt väntade på...
...nämligen Tobbe Trollkarl...
...mest känd från Let's Dance, men även andra tv-produktioner som som På Rymmen och Idol.
Efter ett par timmar på stan och en langos mättare, bar det hem för en dusch och en kort paus innan det bar ut på stan för vidare övningar.
Denna gång på Bernhards med dess mycket vackra och strategiska plats intill Nyköpingsån. Här inväntade vi de första deltagarna i årets gummibåts-cruising som enligt initierade personer lockade 600-700 ekipage.
Medan vi väntade på de först i mål kommande båtarna njöt vi av solen, värmen, omgivningen och....just det, en kall öl. En vacker fjäril gjorde oss sällskap och uppenbart hade en spindel uträttat ett dagsverke alldeles bakom våra ryggar.
De första gummibåtarna dök snart upp under Stadsbron och färden från Skavstarondellen till slutmålet tog över fyra timmar och det märktes på många som såg ganska slut ut, medan andra fortfarande hade ork att skratta.
Eftermiddagen fortsattes på Tres Tapas för lite enklare mat och...ja, ni vet vid det här laget. För att bryta av mönstret samlades vi hemma hos oss och bytte av ölen med lite god och svalkande GT. Gripsholmsparken var nästa mål och nu lämnades kameran hemma. Vis av lärdomen då jag för många år sedan lyckades tappa bort min kamera av då lite enklare modell, men med en del minnesvärda kort som för alltid är borta.
Banden som uppträdde framåt midnatt ackompanjerades av både blixtar och muller på lite avstånd. Ganska effektfullt och visst ångrade jag lite att kameran låg kvar hemma. Vid midnatt kom så några droppar regn som förvarnade om att åskmolen var i antågande och halvvägs hem öppnades himmelens portar och på någon sekund var man dyngsur.
Så slutade årets lyckade festdagar i Nyköping och redan nu misstänker jag att arrangörerna planerar för nästa års.
Naturscener
Nyckeln till Nyköpings popularitet är inte bara tätortens sevärdheter, utan också dess omgivningar.
Hamnen en tidig sommarmorgon när solen visar sina första strålar och vinden fortfarande sover är ganska oslagbar. Mumma för en skiftarbetare med kameran nedstoppad i kassen.
Väl framme vid jobbet möts man ibland av en daggvåt och ganska nyklippt gräsmatta.
På cykelturen ut ur Nyköping passeras detta ensamma träd som inte kastar någon större skugga över svettiga flanörer.
Väl ute ut staden passeras öppna ytor med både knallgul raps och vattenblå lin som bildar fond till den vackert blå sommarhimmelen.
Badplatsen vid sjön Sibro ligger lugn i viken nedanför den märkliga sten som fått namnet Spikstenen och f...n vet hur den står kvar på sin plats år efter år.
Sibro ligger nordväst om Nyköping. Nordost om Nyköping ligger pärlan Stendörren där man inte bara kan bada, grilla, se båtar passera och besöka Naturum, utan också se de gamla byggnaderna och njuta av solnedgången efter ett svalkande kvällsdopp.
Hummelvik består bara av några byggnader och detta lilla fiskeläge, men har ändå en liten pittoresk charm och knallar man några hundra meter upp i skogen så kommer man till en tämligen ostörd plats där man man bada från klippor och se båtarna passera till Oxelösund.
Oxelösund ja. Ska vi göra lite reklam för vår lilla granne? Klart vi ska, men inte mycket mer. Våtmarken vid Brannäs är en plats för folk som vill fotografera fåglar och insekter. Fyren vid Femöre är kanske stadens mest fotograferade byggnad och strax intill ligger som bekant Femörefortet och klippor som sommartid fylls av badsugna gäster.
