3-kamp
Vad kan bli bättre än att avsluta sommaren ute i naturen tillsammans med trevliga vänner? Ja, möjligtvis att bloggägaren hade haft en bättre kamera med sig och haft möjlighet att förmedla dagen på ett bättre sätt.
3-kamp på Ekensberg
Ett gäng vänner samlades vid Ekenbergs lilla fotbollsplan för en tuff och spännande 3-kamp där både träffsäkerhet, taktik och en smula kondition krävdes. Låt mig säga så här. Det var både si och så med dessa faktorer, men som det heter. Vi hade i alla fall kul och t.o.m. meterologerna som lovat regn måste haft kul åt sig själva och den felaktiga prognos de basunerade ut i media.
De fem lottade lagen klarade i alla fall samtliga grenar med godkänt resultat, även om de genomfördes på olika sätt och med en rik variation av stilar.
Efter uträttat ärende bar det av till en av stans många nedlagda panncentraler där dusch, bastu och god mat väntade...Jodå, även en del god dryck som idrottsmän/kvinnor kräver efter en hård dag på idrottsplatsen.
Efter maten väntade lite fler tävlingar, där alla tvingades visa prov på både kreativt tänkande och god sugförmåga. Som ni säkert redan räknat ut var det si och så också med dessa förmågor.
Därefter väntade ett dignande prisbord på de tävlande lagen...
...och om jag lägger bilderna i den ordning lagen placerade sig så behöver jag inte orda så mycket.
Ja visst ja...
Den sköna kvällen närmade sig sitt slut och det börjades fnissa som ett bevis på att den goda sportdrycken gjort susen. Dags för alla att bege sig hem i natten för att inte vakna morgonen efter och förbanna den sista ölen eller glaset vin...förlåt sportdrycken... man alltid måste ta.
Vi som arrangerade hoppas och tror att alla hade det trevligt och att fortsättning följer...
Löparfest
Årets upplaga av SN-loppet drog fler deltagare än någonsin och bevisar fakta att allt fler ägnar sig åt motion. Bra så!
Några företag hade dragit ihop ett lag, andra sprang för sig själva, men alla hade det gemensamma att de värmde upp innan start...med lite olika stilar.
Vägen stakas ut och längs med banan står funktionärer och åskådare och väntar....
Stilarna var många, både hos de som tävlade och hos de som bara njöt (nåja) och det roliga med motionslopp är att redan efter 100 meter brukar några sacka efter, men de gör det med ett charmigt leende...fast uppe i backen verkar det gå tungt...efter knappt 50 meter löpta.
Segraren i herrloppet var ohotad och banne mig om han inte hann sluka ett par bananer efter målgång innan tvåan skymtade på upploppsrakan.
Samtidigt ute på banan slet män och kvinnor hårt och vissa såg ut lika trötta ut på sista varvet som de gjorde på det första.
På pubarna längs med banan hejades det och med några öl i kroppen slogs det säkert vad. "Nästa år, då jäklar..." Ett vad som man sedan ångrade när söndagsfrukosten intogs lite trevande med en rejäl huvudvärk som förstörde matlusten. T.o.m. musikkåren höll ut i det längsta och var på väg att packa ihop instrumenten vid flera gånger när en ny löpare svängde upp på Storgatan och blåsarna fyllde lungorna med ny luft.
Nu är det lätt att sitta framför datorn och vara spydig, men sanningen är denna pojkar och flickor. Bloggägaren skulle själv aldrig ställa upp på ett motionslopp, om banan så bara mätte 1 km.
Jag vill ha en boll framför fötterna om motion ska kännas kul. Nu kanske någon läser detta och tipsar om att man faktiskt kan springa banan med en boll framför fötterna, men...
...inte ens med tio öl i kroppen skulle jag ge ett löfte om att ställa upp nästa år...eller om två år. eller om...
Alla ni som deltog i tävlingen ska känna er stolta, oavsett när och hur ni kom i mål. Vi är allt för många som inte skulle våga...allt för många.
Hertig Karls marknad
I strålande sol och en härlig sensommarvärme som gladde folk och fä, bevittnade jag för första gången Hertig Karls marknad inne på slottsområdet.
Förr om åren har jag bara pratat om det, men i år blev det äntligen av. I sedvanlig stil möttes morgonpigga Nyköpingsbor av ett följe med musiker, riddare, Nyköpingsfänikan, gycklare, herrskap och tjänstefolk som alla var på väg till Stora torget för att möta Hertig Karl och hans följe.
På torget ställde man av tradition upp sig, så att intresserade Nyköpingsbor och turister fick chansen att skåda en tidsepok från 1500-talets mitt.
Efter att Hertig Karl välkomnats av ståthållare Lasse Västgöte och nutida besökare, bar det så av till slottet där besökarna kunde strosa bland stånd och bodar som sålde hantverk, bakverk och allsköns varor i medeltida tecken.
Vid porten till slottet stod en av Nyköpingsfänrikarna och höll vakt över besökare som kom och gick, och en bit bort stod en kvinna i tidstypisk klädsel och övervakade så att allt gick rätt till. Inne på slottets domäner sprang gycklarna runt och skapade stämning hos de hundratals besökare som infunnit sig denna vackra dag.
Dagens stora underhållning stod riddarna från Bockens kämpar för.
Med skicklighet och förmodar jag, också lite mod, visade de prov på sina kunskaper i diverse tävlingar och utmaningar.
Jag som älskar svensk historia och fascineras oerhört av gamla miljöer, har ganska lätt att drömma mig in i en tid man bara läst om i böcker och sett i fantasifulla Hollywood-produktioner. Visst önskar man ibland att en tidsmaskin kunde ta en tillbaks till andra tidsepoker, för att med egna ögon se och uppleva den vardag som våra förfäder levde under. Tyvärr har tekniken inte tagit oss dit, så dagdrömmarnas värld får fortsätta att skapa en vision av Sverige anno...
Med tonerna av medeltida musik lämnade vi Nyköpingshus och Hertig Karls marknad för denna gången, nöjda med det trevliga som erbjöds.
Förhoppningsvis är denna marknad en tradition som håller i sig länge och lockar besökare från både när & fjärran. En given attraktion för den som vill uppleva Nyköping från förr.
Lite läsvärda länkar med anknytning till marknaden:
Lägenhetsbråk
Det går hett till i vår lägenhet och denna lilla gynnare är den senaste i raden av offer.
Ägodelar
Ett par saker man bär närmast kroppen.
Den ena påminner om tiden...
...den andra om 2006-10-07
Kul på stan del 5
Precis som i blogginlägget Kul på stan del 1, ligger det nog någon hemma med lite baksmälla och undrar var han/hon ställde skorna efter gårdagens fest.
Det är nog inte bara för farfar och morfar denna varning bör utfärdas.
Var ägaren en man som fått på käften eller en kvinna med ett väldigt rött läppstift?
Eftersom hunden är människans bästa vän, lär väl dessa uppmaningar riktas till hundens bästa vän.
Yankees
3:e juli. Onsdagskväll i Nyköpings hamn.
Kvällens tema var amerikanska bilar och antalet bilar måste ha slagit rekord och antalet besökare kunde räknas till tusentals. Därför var det svårt att fotografera bilar i sin helhet, så det fick bli de små detaljernas kväll.
Kromade lister, välputsad lack, rockmusik och kända bilmärken. Tema Amerikanska bilar, en given succé.
Sedan fanns det förstås någon enstaka föredetting i samlingen.
Från Malmö till Prag
Vi hade sedan länge bestämt oss för att flyga till Prag med två nära vänner. När de tvingades avboka såg resan ut att inte bli av. Med semester redan inplanerad och beviljad och med en flera år gammal dröm om just Prag, satte frugan och jag oss ned för att ändå se över olika alternativ på resdagar.
Vi hittade något som såg spännande ut och tidsmässigt lämpade sig tidsperoden väl. Nu blev det inte flyg, utan buss. Vi valde mellan flera olika bolag och fastnade slutligen för skånska Tjörnarps buss. Problemet var att bussen utgick från Malmö, men med två nyfunna bekanta från stan som bjöd in oss att övernatta, så löste sig också detta...och detta vara bara början på all tur vi hade.
Sagt och gjort. På morgonen den 5:e sågs vi vandra genom Nyköping med våra väskor och med riktning tågstation. Den enda motgången vi hade på resan var att bron vid Jönåker höll på att byggas om och därför hade SJ satt in bussar mellan Nyköping och Norrköping, för vidare färd mot Malmö. Tåg är definitivt det bästa alternativet när man reser långt och ganska snart var vi framme i...
...Malmö
Här möttes vi av våra bekanta som tog oss genom staden och en liten sightseeing. Efter en god lunch på Riberborgs kallbadhus med dess underbara läge och utsikt över den kilometerlånga sandstranden och Malmös nya landmärke, Turning Torso, togs vi ut på ytterligare en färd runt Malmös sevärdheter. Läs mer om Ribersborgs kallbadhus
Det finns givetvis mycket att utforska i staden och tiden räcker inte till när man bara är på besök en eftermiddag. Att Malmö inte bara är Turning Torso, Pildammsparken, Öresundsbron och gammal bebyggelse fick vi lära oss. Att grönskan på bilden nedan till vänster kan ses mitt i ett av Malmös mer ökända områden är svårt att tro för en utsocknes och jag hade åtminstone aldrig hört talas om zigenarkyrkogården mitt i stan. En väldigt absurd upplevelse med dess oerhört påkostade, storslagna och annorlunda gravar.
Den vackra och sköna kvällen avslutades med grilla i värdparets trädgård, där bl.a. ölsmakning ingick. Herren i huset är en stor älskare av öl och brygger sin egen, så därför bjöds vi på öl med smak av bl.a. maskros, honung och lakrits (som dock var inhandlad på bolaget). Läs mer om värdens ölprojekt och lakritsölen från Charlis
Avresa på morgonen där bussen från Tjörnarp hämtade upp oss för vidare färd över bron, genom Danmark till staden Gedser varifrån färjan skulle ta oss till Tyskland och staden Rostock. Efter två timmar på ett soldränkt däck, körde bussen av båten och in på tysk mark. Första natten skulle vi övernatta i Schwartzheide, en liten sömning småstad som bestod av en genomfartsgata och inte mycket mer, men där BASF har en jättelik anläggning där nästan alla stadens invånare jobbar.
Inte så mycket att orda om alltså, men nästa anhalt på vägen till Prag var...
...Dresden
Dresden är väl ingen stad man tänker på när man hör ordet Tyskland, men staden har en gammal och spännande historia att berätta. Tyvärr förstördes den gamla och vackra bebyggelsen när de allierade bombade sönder staden under 2:a världskriget. Idag har man återuppbyggt de raserade byggnaderna med sina ståtliga palats, pampiga byggnader och vackra kyrkor. Står man på torget i staden och blickar ut över området är det svårt att tro att allt är en kopia på de byggnader som en gång omgärdade torget och Dresdens centrala delar.
Stoppet i staden blev ganska kort, men väldigt populärt. Få av oss som reste med bussen hade varit i Dresden och fick nu uppleva en stad vi bara läst om. Den suveräna guiden, en yngre kille från Småland, har bott i staden under några år och berättade saker som man annars bara läser i faktaböcker. På väg ut ur staden tog vi en annan väg än den gängse. Vi tog en mindre och smalare väg genom utkanten av Dresden och passerade förbi gamla bebyggelser, vinodlingar, ståtliga villor som klättrade utmed de branta bergen och även guidens egen bostad som ligger i en gammal fiskeby som idag utgör den södra delen av staden. Annat än att ta en tur ut ur staden via hårt trafikerade gator och autobahn.
Snart var vi dock ute på autobahn och efter någon timmes bussresa passerade vi gränsen mot Tjeckien och in i det kuperade landskapet Böhmen. Efter en lunch i en mindre stad gick färden sedan vidare mot...
...Prag
Efter att ha installerat oss på hotellet togs vi med bussens hjälp till Strahovklostret och dess vidunderliga utsikt över Prag. Här promenerade vi också bland kyrkor, regeringsbyggnader, det kungliga palatset, den svenska ambassaden och Prag äldsta bevarade byggnad, S:t Görans basilika. Slingrande gator, den kuperade terrängen och värmen gjorde sitt till, så därför var en sval dusch och en kall öl på hotellet något efterlängtat av många. Efter middagen vankades det show, närmare bestämt "De dansande fontänerna". Till smäcktande musik, vackert ljusspel och fontäner som rörde sig efter musiken satt publiken och njöt av skådespelet i den ljumma sommarkvällen. Trötta efter resan och nöjda av dagens attraktioner var det dags att krypa till kojs.
Dag 2 inleddes med en promenad över den berömda Karlsbron och in i Gamla stan. Karlsbron man började bygga 1357 ersatte den raserade Judithbron som drogs med i de stora översvämningarna 1342. 1648 var den svenska armén i Prag och försökte ta sig över bron, men stoppades av medborgarna i Gamla stan. Än idag syns märken i bron efter den svenska armén som slipade sina bajonetter mot brofästets väggar. Tyvärr är bron idag en turistmagnet som gör det svårt att ta sig fram,samt ett tillhåll för ficktjuvar och allsköns folk som försöker leva på turisterna. På väg in i Gamla stan passerade vi den gamla judiska stadsdelen, flertalet synagogor och kyrkor, innan vi klev ut på det stora torget som bl.a. inhyser det astronomiska uret vars ursprung kan spåras till 1410, men som har sin nuvarande utformning sedan 1490 då astronomen Hanuš färdigställde den beställning han fått av rådmännen i stan.
Efter en kall öl och besök i ett par gigantiska shoppingcenter kring Vaclavplatsen, bar det hemåt till hotellet med ett stopp på en av stadens höjder där vi tillsammans med två nyfunna vänner intog lite dryck i skuggan och med en underbar utsikt över Prag som bredde ut sig långt under våra fötter.
Kvällen var sedan vikt för en flodtur på Moldau där en god buffé väntade. Värmen var slående i hytten, så svalkan på däck efter maten kändes härligt frisk, trots att det säkerligen var 23-25° under den sena kvällen. Medan båten vände och tog oss tillbaka till utgångspunkten sänkte sig mörkret sakta över Prag och kvällsbelysningen lyste upp många av stadens vackra byggnader. Åter mätta och åter belåtna med dagen, så var det dags att krypa till kojs.
Innan jag avslutar dag 2:s berättelse, måste jag berätta om en av de missuppfattningar som ibland sker när man befinner sig i annat land. Innan båten tog oss ut på Moldau slog hela gänget ned sig på en liten pub intill kajkanten. Nu var det inte öl som hägrade för undertecknad, utan den Gin & Tonic jag trånat efter hela dagen. Sagt och gjort så beställdes denna goda och svalkande dryck. När servitrisen kom med beställningen ställde hon ned en flaska med Tonic på bordet. Jaha, tänkte jag och inväntade de andra ingredienserna. De kom inte så jag påkallade servitrisens uppmärksamhet och sa att jag beställde en Gin & Tonic. Hon försvann ånyo och återkom snart med ett leende på läpparna och ställde ned ett glas med gin jämte tonic-flaskan. Nu förstod jag att hon inte riktigt förstod vad Gin & Tonic var, utan att hon tog mig på orden...gin och tonic. Därför kände jag mig inte nödgad att fråga efter is och citron, så med en flaska tonic i ena handen och en 8:a gin i den andra intogs drycken med behag...inte välbehag. En ny erfarenhet rikare och något att skratta åt.
Dag 3 och sista dagen i Prag började med ett besök på en marknad i närheten av hotellet. Marknaden hade en fantastisk livsmedelsdel där fint uppstaplade grönsaker, frukter, kryddor och charkuterier fyllde en gigantisk hall. Annars var marknaden samma typiska kaos som i alla länder och denna marknad dominerades av vietnameser som sålde krims-krams och piratkopior av kända klädesmärken. Lite väl påträngande var de också i jämförelse med de få tjecker som hade stånd på området. Inte mycket att orda om m.a.o.
Eftermiddagen var fri. Frugan och jag intog en god lunch på en av restaurangerna i parken högt över staden, för att sedan vandra tillbaks den långa vägen till Karlsbron och ytterligare en bro längre bort för att få lite fina bilder av den mest berömda bron i Prag. Vi gick över bron och hamnade på en fin gångväg längs med floden och hamnade i ett kvarter med gamla och vackra byggnader och sprang plötsligt på Franz Kafka-museet där två kissande herrar gör sina behov i en damm föreställandes gamla Tjeckoslovakien. En glass och en lång promenad senare var vi tillbaka på hotellet, lagom för att hinna duscha före den sista middagen i Prag som intogs djupt nere i källaren på en medeltidsinspirerad restaurang. Läs mer om Prag här.
Dags att så lämna Prag för hemresan som gick via...
...Berlin, där vi också övernattade.
Innan vi ankom hotellet stannade vi för en liten bensträckare i Tiergarten där ett gigantiskt monument till minne av de ryska soldater som stupade i Berlin under 2:a världskriget och gravar där 2 000 ryska soldater fått sin sista vila.
Färden bar sedan vidare genom Berlin där vi passerade den gamla gränsen mellan öst och väst ett flertal gånger. En liten del av den gamla muren passerades och vi kunde ta del av de fantastiska konstverk som pryder resterna idag. Det blir inte mycket fotograferande när man ser staden passera förbi genom bussfönstret, men man inser att Berlin inte är en stad man springer igenom under en eftermiddag. Hotellet var suveränt och nästan lite lyxigt och låg dessutom väldigt centralt och vägg i vägg med den stora shoppinggatan Kurfürstendamm. Skam den som ger sig, så frugan och jag begav oss på en lång promenad för att föreviga bilden ni ser ovan. Det ni, 40 minuters promenad ett klick på avtryckaren och 40 minuters promenad tillbaks. En god buffé, en drink i baren med några av medresenärerna och sedan i säng för att vakna pigga till hemresan. Läs mer om Berlin här.
Så var det alltså dags att resa hem igen och resan gick via Rostock där vi åt lunch och shoppade på oss lite...nja, ganska mycket dryck i Calles gränshandel. Efter ett par timmars båtresa, ett par timmar genom Danmark och över Öresundsbron så var vi tillbaks vid punkt 1, Centralstation i Malmö.
Nu var inte resan riktigt slut för oss. Cirka tre timmars väntas på stationen innan nattåget skulle avgå. Lite segt och vetskapen om 90 minuters väntan på järnvägsstationen i Norrköping kändes inte särskilt upplyftande. Vi var tillbaks i Nyköping 07.00 på morgonen och en lång resa var till ända.
För att sammanfatta det hela skrev jag i början att vår tur bara hade börjat. Jo, så var det. Den lite skeptiska inställning till bussresor jag hade innan resan var som bortblåst. Förutom turen med det otroligt fina väder som följde oss genom Europa, hade vi en helt suverän guide som lyfte resan minst ett par snäpp till, en härlig busschaufför och medresenärerna var helt underbara människor och det hela utformades till en liten familjär tillställning.
Det här gav mersmak och helt säkert är att det inte var den sista bussresa vi gör genom Europa. Läs mer om Tjörnarps bussresor här.
Stockholm
Jag tänkte frångå mitt tema om Nyköping med omnejd och berätta lite om Stockholm...
...nja, inte om Stockholm i sig, men vårt årliga besök i vår vackra huvudstad.
Sedan flera somrar tillbaka har nämligen jag, frugan, syrran och hennes man tillbringat tre dagar i stan och utforskat nya områden, sett nya sevärdheter och utforskat nya hotell och restauranger.
Inför denna resa hade vi planerat in två besök på förhand, en båttur till Vaxholm och ett besök på Bergianska trädgården.
Nätterna tillbringade vi på Clarion Collection Hotel Tapto på Östermalm, inte långt från Stadion.
Som namnet antyder har hotellet en koppling till det militära. I närområdet finns bl.a. Försvarshögkvarteret och hotellet öppnade en gång för att härbärgera anställda och besökare därifrån. Nuförtiden övernattar också högvakten här, både innan och efter utfört ärende. Hotellet har också utställningar och motiv från Sveriges militära historia, från 1600-talet och framåt.
Hotellet rekommenderar jag verkligen. Området är lugnt, personalen mycket trevlig och som lök på laxen ingår både eftermiddagsfika och en trerätters middag i priset. Läs mer om hotellet här.
Efter den första kvällens goda middag, tog vi så en promenad i området och hamnade vid Ryttarstadion och kände oss plötsligt som gåendes mitt bland bondgårdar och hagar i Nyköpings utkanter. En annorlunda känsla i en storstad. Mörkret började sänka sig när vi vandrade hemåt och solnedgången började färga byggnaderna i omgivningen och från hotellfönstret kunde vi skåda ut över en vacker himmel och som en bonus sågs flertalet luftballonger sväva tyst över himmelen.
Nu har jag egentligen gått handlingen före, ty innan vi anlände till hotellet tog vi en sightseeing-tur på vattnet, den s.k. "Under 15 broar". Det är Stromma-bolaget som arrangerar turen och den var lärorik på så sätt att de områden man passerar på E4:an högt över vattnet och de byggnader man traskar förbi på stan fick en historia. Tyvärr vad det lite blåsigt och inte särskilt varmt på sjön.
Förresten undrar jag hur många som vet att Stockholms vatten är uppdelat mellan Östersjön och Mälaren? Jag visste det inte, men var i Stockholm gränsen går vet jag nu. En och annat större fartyg kantade också vår väg. Läs mer om Strommas sightseeing-turer här.
Fredagen var vikt för en tur ut till Vaxholm och nu var vädret lite mer gynnsamt och man kunde sitta på däck, njuta av solen och Stockholms vackra skärgård med alla dessa öar.
Vaxholm är en liten pittoresk och mysig småstad där man på någon minut kan ta sig från nytt till väldigt gammalt och ibland tror man sig befinna sig på rena landsbygden. Självklart är fästningen ortens stolthet och blickfånget för många turister.
Efter en god lunch med en kall öl i varje ben, som intogs på en brygga vid vattnet...
...så bar det hemåt med samma stopp vid ett antal mindre öar, omgivna av båtar i alla former och skriken från Gröna Lunds åkattraktioner. Läs mer om Vaxholm här och fästningen här.
Lördagen var hemresedag, men eftersom vi beställt tågbiljetter till kvällståget hann vi med vårt andra inplanerade besök, på Bergianska trädgården.
Bergianska trädgården anlades av Bengt och Peter Jonas Bergius på 1700-talets slut. Då fanns trädgården i kvarteret Resedan, mellan Karlsbergsvägen och Vasaparken. När bröderna dött donerades trädgården till Kungliga Vetenskapsakademin och 1865 flyttades trädgården till sin nuvarande plats vid Brunnsviken.
Parken som är mycket välskött kan se en flora av vanliga växter, krydd- och nyttoväxter i alla dess former och färger. Många är kända av de flesta, men många har åtminstone jag varken sett eller hört talas om.
Parken i sig är spännande och vacker, men det mest spännande och det mest vackra återstår att berätta om.
Första stoppet gjorde vi vid Victoriaväxthuset med dess stora utbud av tropiska nyttoväxter, tropiska växter som Lotus och världens största näckrosväxt, Victoria regia, med dess 3 meter i diameter och stjälkar på närmare 8 meter. Det är alltså den och inte prinsessan Victoria som gett namn till växthuset.
Växthuset håller förstås ett klimat som är anpassat efter de växter som finns där och som ni kan se på den sista bilden handlar det om tropisk fuktighet och i kombination med svensk sommarvärme, så var det inte bara på växterna det syntes pärlor av vatten...om ni förstår.
Skönt att komma ut i den svenska värmen för att svalka av sig och efter en god fika på Orangeriet begav sig färden till områdets norra delar med sin italienska terrass, japanska damm, rododendrondal och fejkade fjällmassiv.
Tycker ni det låter spännande med ett eget besök på Bergianska? Då ska ni vet att det bästa återstår att berätta om, Edard Anderssons växthus. Byggnaden är områdets största, uppfördes 1996 och har gett sitt namn efter grosshandlaren Edvard Andersson (1865 - 1936) som testamenterade sina pengar till Kungliga Vetenskapsakademin för att användas till en vinterträdgård med enbart växter från varmare klimat.
Denna oerhört vackra blomma har sin egen historia. Jätteknölkalla eller Amorphophallus titanum som den heter på latin, hör hemma i regnskogarna på Sumatra. Det mest spännande med denna blomma är att den bara blommar under någon dag och bara vart andra eller vart tredje år. Senaste gången var 2011, så eventuellt kan den blomma upp någon gång i år.
Tyvärr stod den inte i blom under vårt besök, men så här ser den ut i full mundering.
Nedan ett axplock av de växter som finns att beskåda i detta gigantiska växthus.
Läs mer om Bergianska trädgården här.
Därmed var årets Stockholmtripp till ända och med en promenad genom staden satt vi åter på tåget på väg mot Nyköping. Trots flera års besök i huvudstaden, inser vi att det finns åtskilligt kvar att undersöka. I Stockholm är det svårt att undvika kändisar. I detta fallet mötte vi Kicken från The Poodles, som vandrade längs gatan som en vanlig man med det långa ljuset håret fladdrande i stark kontrast mot den solbrända huden. Läs mer om Stockholm här.
Uppsa kulle
I Runtuna gamla socken och inte långt från min uppväxtort Tystberga, ligger Uppsa Kulle.
Uppsa Kulle är Södermanlands största gravhög och ligger inte långt från sjön Runnviken. Gravhögen mäter 55 meter i diameter och har en höjd av 9 meter.
Gravhögen som aldrig genomgått en närmare arkeologisk utforskning sägs härstamma från Järnåldern.
Sägnen säger att kung Ingjald Illråde begravdes här efter att ha stupat vid den närliggande Runnviken. Ingen vet egentligen vem och vad som ligger begravet här och det gör platsen än mer intressant. På toppen av gravhögen syns en urgröpning som fått många att tvista om den härrör från en gravplundring eller om den bara utgör en naturlig insjunkning. Troligen lär vi aldrig få veta vilket, på gott och ont.
Länkar till texten:
Midsommarafton
Midsommarafton 2013.
Efter att i flera år firat midsommar på olika vis och på olika håll, bl.a. i Gophus utanför Mora, har vi de senaste åren invigt en ny tradition.
Vi packar våra ryggsäckar och kylväskor med allehanda godsaker och så cyklar vi de cirka 8 kilometrarna till Örstigsnäs, Nyköpings enda riktiga havsbad. Vädret var med oss, förutom en ganska stark vind som gjorde sig påmind på de öppna ytorna. Väl framme friskade det i ordentligt, men vi chansade på att ta oss genom en skogsdunge till en annan del av stranden och där skyddade träden oss mot blåsten. Ingen annan hade kommit på idén, så vi hade stranden för oss själva.
Så fram med midsommarstången, backen med snaps, godsakerna i kylväskan och den traditionella sillunchen tog sin början.
Ett löfte är ett löfte och ett av löftena var att ta årets premiärdopp denna dag. Vädret var så pass bra att det lockade till bad och inte ska man väl skylla på snapsens...snapsarnas...inverkan, men nästan alla traskade ut i vattnet för ett dopp i Östersjöns förvånasvärt badvänliga temperatur. För att inte såra manligheten hos de som avstod, ska jag inte nämna badkrukorna vid namn.
Syrran var i alla fall den som var först i, men också först upp.
Så efter detta välbehövliga dopp och det hållda löftet, så var det bara att känna sig som en ny människa och tacka denna ädla dryck som ger mod i barm.
Dags att vända cyklarna och trampa hem igen, lite lättare i lasten än på hitvägen.
En härligt god jordgubbstårta senare...
...var det dags för gemensam bastu och lite lekar som roade.
Särskilt road var syrran när en av hennes motståndare förtvivlat försökte få pennan i flaskan, men lika roade var alla bakom hennes rygg när hon somnade med huvudet mot väggen...nä, när hon försökte få bollen i mål.
Framåt skymningen tändes sedan grillen och glada i hågen intog vi olika varianter av kött, potatissallader, haloumiostar och drycker...
...och medan Midsommarafton övergick i Midsommardagen så vandrade vi hemåt genom Nyköping, nöjda efter en dag med fint väder, godsaker och trevliga vänner.
Sjung om studenten
I fredags var det skolavslutning i Nyköping. Det började i regn och slutade i solsken.
För studenterna var det en särskild dag och en traditionell dag. Champagnefrukost, utspring, samling vid Stadshustrappan, kortege genom staden och avslutning med familj och vänner. Lite annat idag än när jag själv tog studenten efter tre år av pluggande på den Naturvetenskapliga linjen.
Tyvärr gjorde arbetet att jag bara kunde bevittna kortegen genom staden och givetvis avslutningsfesten min brorsdotter till ära.
Många var åskådarna som samlades längs Storgatan och kortegevägen...
...där polisen såg till att ordningen säkerställdes och att ingen var alltför överförfriskad...
...men sanning och säga var det många som trotsade förbudet mot alkoholaktiga drycker på flaken, men vad tusan. Låt killarna och tjejerna ha det kul utan alltför många pekpinnar, så länge de sköter det snyggt...
...och en kväll som denna ska inte tankarna behöva gå till den ovissa framtiden, där troligen många drömmar kommer att slå in och andra gå i kras. Livet har lärt att allt inte blir som man hoppas, vill och tror, men det är en annan dag...
...för en dag som denna är inget omöjligt, alla drömmar finns fortfarande samlade och inga bekymmer syns på den molnfria himmlen. Bekymren lär väl visserligen ha infunnit sig på lördagsmorgonen när fredagens glädje, den sena natten och de kalla dryckerna gjorde sig påminda. Även det en erfarenhet att ta med sig in i vuxenlivet...
...som för min brorsdotter som efter avslutade studier nu får blicka fram mot samma väg som föräldrar, far- och morföräldrar vandrat.
Bilträff i hamnen
Varje onsdag från början av juni till slutet på augusti, är det folkfest i Nyköpings hamn.
Restaurangerna är fulla med gäster och på krogarna rinner en och annan öl ned i törstiga strupar. Vid caféerna, glassbarerna och de små kioskerna ringlar också köer med folk som väljer lite enklare rätter och drycker.
Att bara sitta på en bänk och se myllret av folk som passerar är en upplevelse i sig, men den största anledningen till folkfesten är de bilträffar med olika teman som Automobilsällskapet i Nyköping anordnat i många år.
Denna onsdag lyste solen från en klarblå himmel och Nyköpingsborna strömmade ned till hamnen. Redan vid 18-tiden var uteserveringarna fulla av leende och skrattande människor. Plötsligt fylldes luften av ett vrål som fick människor att vända på huvudet och fåglarna att lyfta. Vrålet kom från bortre änden av hamnen där en Rolls Royce-motor lät alla hästkrafter släppa loss. Tyvärr han jag inte se skådespelet på närmare håll innan showen var slut.
Kvällens tema var "Tunga fordon" där bussar, lastbilar, traktorer m.m. förevisades, men precis som på alla tema-kvällar kunde nyfikna åskådare betrakta stora amerikanare, mindre sportbilar, äldre modeller och motorcyklar.
Det fina vädret till trots, så blev kvällen ung när veckans morgonskift grumlade lite av stämningen. Gissa om jag hellre hade varit kvar, njutit av vädret, betraktat folk i olika munderingar och kanske, kanske slagit mig ned för att inmundiga en kall öl på någon av de välbesökta krogarna.
Flott-race
De avgående studenterna på Nyköpings gymnasier höll idag sitt traditionella flott-race. Här gäller det inte att komma först i mål, utan att hålla sig kvar i flotten. Ett lag som "tappat" en i besättningen när flotten passerar målet vid Nyköpingshus diskvalificeras. Det laget med den snyggast flotten rhåller också ett pris. Roligast har nog ändå de som tittar på och som roar sig med att kasta ägg och hälla filmjölk över sina kamrater.
Ett deltagande lag gör de sista förberedelserna.
Längre ned med ån förbereder sig kompisarna med ägg och ruttna tomater.
Snart dyker de första flottarna upp bakom kröken och längs med hela ån står vänner, föräldrar och klasskamrater och hejar...eller kastar saker.
Stilarna är många, både på flottarna och sättet att ta sig genom forsarna i slutet av banan.
För alla går det inte lika bra...men det är ju bara en tävling.
Årets flott-race är slut och bara ett och annat krossat ägg påminner om årets tävling och de studenter som nu går en oviss framtid till mötes.
Nationaldagen
Torsdag morgon den 6:e juni, Sveriges Nationaldag, Klarblå himmel, strålande sol och en värme som förde tankarna till varmare breddgrader. Kan förutsättningarna för ett Nationaldagsfirande bli bättre?
En promenad på stadens gator visade att fler än vi var ute i samma ärende, nämligen att låta solens strålar färga kroppen från vinterblekt till rött eller möjligen ännu rödare. Med svetten porlande från pannan efter en promenad bland huskroppar längtade hela kroppen efter något kallt och stort att dricka och denna kalla dryck intogs på en av stadens centrala restauranger.
Restaurangen i fråga var Bernhards, som slog upp portarna i våras. Vägg i vägg med Bernhards ligger O'Learys som efter en renovering utökat sin yta med en takservering och dessa två restauranger/barer utgör ett allt mer populärt inslag där de ligger tillsammans med Nyköpings kanske vackraste vy i blickfånget.
Efter, inte en utan två kalla, gick vi med raska steg till Nyköpingshus där det traditionella Nationaldagsfirandet ägde rum med olika aktiviteter på schemat. Många utnyttjade också vädret med medhavda picknick-korgar i väntan på att det riktiga firandet skulle äga rum.
Fäkttävlingen Gästabudsstöten har blivit en tradition och hålls inne på Borggården där oinvigda får chansen att ta del av en sport som inte är så stor och känd, men som ändå lockar många intresserade. Värmen denna dag tog ut sin rätt och svetten trängde igenom de skyddade dräkterna och inte bara en vattenflaska tömdes på sitt innehåll i törstiga strupar.
Andra aktiviteter kring slottets murar var tipspromenad, clownuppvisning för barnen, ponnyridning och Automobilsällskapet som visade upp andra hästkrafter bakom kromade lister och polerad plåt.
Nu började hungern göra sig påmind och längtan efter ytterligare en kall och stor fick oss att dra kosan mot en av stadens populäraste matställen, Rökeriet.
Här sitter man också framför en vacker vy med Nyköpingsån som flyter förbi. Två kalla öl och en väldigt god laxburgare senare, drog vi oss åter mot Vallarna där firandet nu närmade sig den traditionella inmarschen av musikkår, fanbärare och hembygdsföreningar. Nu syntes också fler människor i traditionella folkdräkter och kläder från tiden det begav sig. Detta är en trevlig syn som man tyvärr ser allt för sällan.
I bakgrunden hördes nu taktfast musik och snart svängde Flygvapenfrivilligas Musikkår in över vindbryggan som leder till Vallarna och bakom dem bars fanor av hemvärn och diverse hembygdsföreningar.
Årets Nationaldagstal hölls av Södermanlands Landshövding Liselott Hagberg, som vaktades av dessa ståtliga herre i modern och antik klädsel.
Även en trevlig dag ser ett slut, så också detta års Nationaldagsfirande. Den här riddaren i sin brynja säger adjö eller möjligen hej i väntan på en efterlängtad kram.
Själva såg vi slutet...nej, inte riktigt. En fika på den mycket mysiga Tovastugan får inte passera en dag som denna och inte när det vankas bakverk i de svenska färgerna.
En trevlig dag under en värmande sol och omgivna av idel leende Nyköpingsbor var nu nästan till ända och om ingen halat flaggan när detta skrivs, vajar den fortfarande blå/gul för den lätta vinden och påminner oss om det vackra och fina land vi bor i.
Länkar som kan kopplas till texten ovan:
Kul på stan del 4
Inte vanligt att man MÅSTE betala med pengar i dagens Sverige och när pengar för alltid ersätts med kort blir det förstås gratis att parkera här?
Utedasset anno 2013 är inte vad det var när bloggägaren växte upp. T.o.m. toalettpappret är anpassat efter dagens miljökrav.
Blommor från ovan
Vis av lärdom har jag alltid en kamera med mig när jag går ut. Jag har missat många fina motiv när jag lämnat den kvar hemma och svurit många gånger av just den anledningen. Lättast är givetvis att stoppa ned den enklare digitalkameran i jackfickan eller frugans handväska.
Så gjordes idag när vi traskade runt i Nyköping och uträttade våra ärenden. Sista anhalten var Christers blommor som förgyller Torget med sin anbulerande blomsterförsäljning. Så medans frugan köpte det hon skulle, traskade jag runt bland folk och förevigade det vackra som påbjöds framför ögonen.
Väl hemma åkte systemkameran fram och makro-objektivet på, för att föreviga detta arrangemang.
Bilderna nedan är dock tagna med digitalkameran och platsen är Christers blommor på Torget i Nyköping. Nej, jag har inte betalt för att göra reklam för dem.
Kul på stan del 3
Undrar om namnet på vägen indikerar vilket kött som används i hamburgarna?
En vänlig cykelägare som tipsar tjuven om att det faktiskt finns nycklar att tillgå.
Valborg
Valborgsmässoafton i Nyköping 2013.
Valborgsmässoafton som tradition grundar sig på en gammal hednisk högtid från Tyskland. Senare har den kopplats till den heliga Valborg, en abbedissa som kallades till Tyskland från England i mitten av 700-talet i syfte att kristna det dåtida tyska folket.
Idag är det främst länderna kring Östersjön, samt Tjeckien och Slovenien, som firar denna högtid.
Valborgsmässoafton sägs ocks fira in våren och det var väl vad samtliga önskade när Nyköpingsborna började samlas utanför slottet vid 19-tiden.
Efter några traditionella sånger från en förstärkt manskör som kurade i skydd från blåsten och tal av Nyköpings kommundirektör, tändes då kasen som låg och väntade på vallarna framför slottsdammen.
Dofterna av nybryggt kaffe, grillad korv, tändvätska och rök, blandades med barns förväntansfulla rop och äldre människors glada sorl. Kameror i alla storlekar och format förevigade elden som spred värme i den kyliga kvällen.
De cirka 1 000 personer som samlats vid slottet denna kväll började sakta troppa av. Barnfamiljerna för att lägga de små, de lite äldre för att fortsätta kvällen på någon av krogarna och ungdomarna i sina traditionella Beppe-mössor drog vidare för att fira den analkande studenten.
Valborgsmässoafton är fortfarande något som engagerar och som kommundirektören sade i sitt tal: "Ett kulturarv vi ska värna".
Länkar med anknytning till texten:
En dag på Skavsta
Tidigt på söndagsmorgonen bar det iväg till Skavsta, Sveriges tredje största flygplats. Inte för att sätta sig i ett flygplan med destination i ett annat land, utan för att ta bilder och titta på livet runt flygplatsen.
Skavsta är flygplats för främst två större bolag, irländska Ryanair och ungersk/polska Wizz Air.
Även andra aktörer har en bas i området och ses med jämna mellanrum landa och starta.
Strax intill F11-museumet ses ett minnesmärke över omkomna piloter i Kungliga Södermanlands flygflottilj inkarvat i bergshällen och ett privat minnesmärke över någon eller några som kanske omkommit i en olycka?
Utsiktspunkten på Skavsta är ofta välbesökt, både av anhöriga som ser sina nära lyfta och landa till och från platser i Europa, men även av Nyköpingsbor som tar en picknick i ljudet av startande och landande plan.
Denna dagen var tillströmningen extra stor och varför?
Jo, detta var skälet.
Bakom träden dök en zeppelinare upp på sin resa från Tyskland till Finland. Syftet med resan är att göra luftmätningar som en del i EU:s klimatforskning.
Länkar kopplade till artikeln:
