Från en kommun till en annan del 2
Så lämnade vi Tullgarn, även denna gång utan en skymt av Per Morberg som bor här. Visseligen gjorde vi en u-sväng utanför hans bostad, när värdparet råkade visa fel avtagsväg på vår väg till slottet, men Morberg stod säkert i köket och förberedde nästa recept till kommande tv-program.
Vår färd fortsatte ut ur Södermanland, in i Stockholms län, för att åter vända in i Södermanland och Strängnäs kommun.
Huvudmålet på vår resa var Mariefred och Gripsholms slott.
Bo Jonsson Grip byggde slottet på under 1370-talet. Ursprunget var ett antal gårdar som förvärvats vid tidigare skede, som sedermera förvandlades till ett gods där Bo Jonsson Grip omedelbart lät bygga en borg.
Som många sömländska slott och borgar har också Gripsholm en spännande historia. Under Engelbrektsfejden 1434 omringades borgen av en stor bondehär då fogden Hartvig Flögh så sig nödgat att anlägga en brand i byggnaden för att sedan fly i kaoset som uppstod. Träbyggnaderna brann ned, men ersattes snart av nya.
Gustav Vasa gjorde anspråk på godset 1525 och han drog genast in tillståndet för det Kartusiankloster som haft det i sin ägo sedan 1498 då Sten Sture d:ä donerade det till klostret. Vasa lät riva den dåvarande borgen och uppförde istället en försvarsborg till skydd från inhemska och utländska hot. 1545 stod byggnaden färdig.
När Vasa dog började borgen förfalla och under ett antal år utspelades här ett antal familjefejder där bl.a. Erik XIV lät fängsla sin egen bror Johan III i borgen, varefter Johan efter sitt frigivande lät fängsla Erik.
Slottet har genomgått ett stort antal restaureringar och förändringar genom åren och i slutet av 1800-talet stod slottet färdigt i sin nuvarande form. Då hade genom århundradena flertalet planerade om- och tillbyggnader lagts på is.
Det som först möter besökarna idag är två relativt stora runstenar som står strax intill entrén till slottet. Stenarna restes till minne av de som omkom under det s.k. Ingvarståget 1036-1041, då ett stort sällskap svenska vikingar drog österut så långt som till Kaspiska havet och området som vikingarna kallade Särkland.
Jag har besökt slottet många gånger genom åren, men detta var den första gången jag lyckat pricka in tiden då borgen står öppen för allmänheten. Att se innergården var en ny och trevlig upplevelse. Man möts av de två stora kanonerna, Galten och Suggan, som förvärvades som krigsbyte från Ryssland under 1500-talet.
Längre in kan man se en önskebrunn, den berömda trappan med burspråket och ta en titt ned i slottets fängelsehålor. Historiens vingslag lockar som vanligt fram tankar till dåtiden och vardagen för de som levt och verkat på denna plats i snart 650 år. Mycket spännande.
Det finns många fina detaljer att skåda. De bägge kanonerna är mäktiga på avstånd, men är nästan ännu mer imponerande på nära håll, med sina oerhört fint gjutna detaljer. Önskebrunnen har också den fint utsirade detaljer och vänder man blicken uppåt kan man också se tornen med sina vindflöjlar och vattenkastarna med sina groteska gap.
Vi valde att inte betala entré för att se slottets innandöme, för något måste man spara till framtida besök, så efter ett kort besök i slottets butik drog vi oss de hundra metrarna till centrala Mariefred för lite mat.
Mariefred med sina cirka 3 700 invånare har lyckats behålla en stor del av den gammaldags charm som kännetecknar mindre städer i vår del av Sverige, åtminstone i ortens centrala del. Stan i sig är en typisk turiststad som lever upp på sommaren, men är ganska stillsam på vintern. Inte så mycket att orda om, men maten smakade bra och en kort promenad i det nu ganska fina vädret var välbehövlig.
Museijärnvägen som går mellan Mariefred och "kakslottet" Taxinge är en annan populär turistattraktion, men denna fick klara sig utan oss denna gången.
Nu bar det av hemåt och denna gången på mindre vägar genom vacker sörmlänsk natur. Åkers Styckebruk med dess gamla industriella historia passerades, likaså Skottvångs gruva utanför Gnesta. Bägge rekommenderade turistattraktioner för dig på väg genom Södermanland.
I lilla Aspa svängde vi av vägen och tog oss upp och förbi Ripsa. Här slingar sig den lilla och kurviga grusvägen genom täta skogar och öppna landskap där man inte sällan kan se djur som älg, rådjur och hjort. Man passerar också Täppan, en av Nyköpings kommuns absolut populäraset restauranger på den tiden man höll öppet och inte konkurrerades ut av matställena i centralorten Nyköping. Det var svårt för vårt resesällskap att förstå att här på denna lilla kúrviga väg, mitt ute i ingenmansland, låg förr ett populärt matställe.
Den sörmlänska landsbygden med dess stora skogar, små grusvägar och vattendrag, kanske inte alltid attraherar storstadsbor, för visst grymtades det lite på skånska i förarsätet. Kanske kaffesuget förtog det vackra i det som passerades?
Huvudmålet var kanske inte kaffet, utan det stora klippblocket Spikstenen som står strax ovanför sjön Båven.
Stenen är fridlyst och dess historia känner man egentligen inte till, men man tror att stenen pallades upp av ortsborna någon gång i forntiden och användes till ceremoniella och religiösa riter.
Så blev det då äntligen kaffe och detta intogs vid det närbelägna Sibro-badet. Här var vi ensamma, förutom cyklisten som slagit upp sitt lilla tält på plats.
Badbyxorna var nedpackade i ryggsäcken och visst fanns ett visst sug efter ett dopp. Vädret gjorde väl inte direkt sitt för att locka och emellanåt kom lite kyliga vindpustar som fick tältduken bakom oss att fladdra och kaffemuggarna att nästan åka kana över bordet. Nej, doppet fick anstå...och detta trots att en barnfamilj dök upp och med en vis form av frusna uttryck kastade sig i det svalkande vattnet.
En trevlig dag var snart till ända och våra vänner från Skåne hade under denna turen fått se allt från ståtliga slott, småstäder, insjöbad och små, smala och kurviga grusvägar genom täta skogar. Södermanland imponerar.
Från en kommun till en annan
Vi har i helgen haft besök från Malmö och som de värdar vi var, ville vi visa lite av vår vackra del av landet.
Nyköping har de besökt åtskilliga gånger, men inte orterna runt omkring och framför allt inte kommungränsen norrut och Nyköpings grannkommuner.
Därför hade vi redan i förväg bestämt att ta turen ut ur Nyköpings kommun, för att besöka ett av Södermanlands mest populära turistmål, Mariefred och Gripsholms slott. Väderkartorna hade visat sina symboler för moln och regnskurar, så vissa tummar hölls för att vädergudarna skulle spela meteorologerna ett spratt.
Det började inte särskilt bra, för knappt hade vi satt oss i bilen förrän tunga regndroppar landade på vindrutan. Suck, tänkte vi. Färden gick på gamla E4:an, ut ur Nyköpings kommun och in i Trosas. Strax efter Vagnhärad ligger Tullgarns slott och varför inte svänga in där när vi ändå passerar?
Det gjorde vi och nu hade regnmolnen skingrats och ersatts av lite ljusare och ett antal blickar av blå himmel. En riktig behaglig temperatur gjorde strosandet på Tullgarns ägor till en trevlig upplevelse.
Platsen där Tullgarn ligger har anor från 1200-talet. Stureborgen byggdes i slutet av 1500-talet och var den första slottsliknande byggnad som uppfördes här. Det nuvarande slottet stod klart 1727 och uppfördes av greve Magnus Julius De la Gardie (1674-1741). I det nuvarande slottet sägs rester av den gamla Stureborgen fortfarande finnas, grundmurar och källarutrymmen bl.a.
Slottet klarade sig helskinnat från ryssarna härjningar längs Sörmlandskusten tidigt 1700-tal. 1772 köpte staten slottet och har genom århundradena använts som ett kungligt sommarresidens.
Slottet och flera av byggnaderna i området är statliga byggnadsminnen sedan 1935 och själva slottet tillhör Sveriges elva Kungliga slott.
Inte bara slottet är ett intressant mål för turister.
I den stora parken finns en Engelsk park, annan prålig grönska, samt Tullgarns biologiska dammar. Dessa dammar är en avloppsanläggning som på ett biologiskt sätt renar avloppsvattnet från 150-200 personer dagligen.
Andra byggnader man kan skåda i och omkring parken är Kavaljersflygeln som uppfördes på tidigt 1800-tal och var ämnat för slottets kavaljerer.
Gården Bellevue ligger i början av den två kilometer långa lindallé som leder upp mot slottet. Gården uppfördes till hertig Fredrik Adolfs älskarinna 1788.
Orangeriet (uppvärmt växthus) uppfördes i mitten av 1800-talet, men togs ur bruk 1950. Idag finns här ett café och en butik.
Badhuset som ligger på en utskjutande udde uppfördes när Gustav V regerade i mitten av 1800-talet.
Man kan tillbringa många timmar i området om tid finns. Tyvärr har vi ännu inte besökt slottets innandöme och gått de rundvandringar som äger rum. Den dagen kanske kommer.
Vill ni läsa mer om Tullgarn kan ni göra det på Wikipedia och De kungliga slottens webbsida.
Det icke planerade stoppet var till ända och vår färd mot en ny kommun fortsatte, men mer om detta i kommande blogginlägg...
Semester
Tjo-ho......SEMESTER....
...och den inleddes med den traditionella semesterdrinken. Detta år var det frugan som valt och det blev en P2:a
Läskande god, så läskande god i värmen att en blev två.
En P2:a blandar ni till på följande vis:
- 3 cl vaniljvodka
- 3 cl Sourz sour apple
- 1 cl limejuice
- fruktsoda efter behag
- en skiva lime
Den första kvällen i frihet fortsatte sedan vid Tovastugan där vi intog en Svensk klassiker, dvs. två smörrebröd, en öl och en snaps. Där tillstötte två bekanta från Sveriges baksida, Malmö, som är här på några dagars besök och kvällen avslutades på deras hotell, där vi pratade om gemensamma intressen och lyssnade på bra musik.
En bra start på semestern och efter en vecka med tropisk värme fortsätter nu helgen med...svalare väder och regnskurar (:
I hemmets lugna vrå
Vad gör man när man kommer hem från jobbet vid 22-tiden, fotbolls-vm har några dagars uppehåll och det är alldels för varmt för att lägga sig? Jo, man sitter och slöglor på datorn tills man kommer på att kameran ligger på bordet bredvid. Så varför inte knäppa av några bilder på måfå.
Som det här ljuset i datorrummets fönster...
...eller den antika fönsterlampan med dessa blomsterarrangemang i plast...eller vad det är för material.
Vi har också upptäckt nya hyresgäster som bygger utanför vårt vardagsrum och även kök.
De är inte ofta framme, men den här kvällen fick jag se dem utanför både vardagsrum och kök. Den här lille rackaren verkar har fångat månen i sitt nät.
Gästen utanför köksfönstret ser mest ut att ha långtråkigt, men han/hon får en att fundera över om vi verkligen ska sova med öppna sovrumsfönster? Det kanske inte är frugans fingar som kryper över kroppen på natten?
Har vi svaret?
Många frågar sig vad som sker i bankerna efter klockan tre.
Vad som inte sker på vårdcentralerna efter stängningsdags får vi veta genom denna skylt.
Åh, denna sommar
Visst lider man lite med dem som valde att ta sin semester tidigt i år, men visst är det samtidigt skönt att jobba när molnen hopar sig, regnet smattrar mot taket och temperaturmätaren knappt orkar över de 15.
En vecka kvar till frugan och jag inviger vår semester med den traditionella semesterdrinken, som frugan i år valt ut.
Idag vaknade vi dock av en molnfri himmel för första gången på länge och redan när jag tidigt på morgonen klev iväg till det närbelägna bageriet för att inhandla vårt traditionella lördagsbröd, märktes en temperaturskillnad från tidigare veckor. Länge sedan man kunde gå ut så tidigt på morgonen iklädd shorts och t-shirt.
Vi hade redan anat vad som komma skulle i fredagens väderprognos och när svågern ringde på kvällen och frågade om vi skulle cykla med dem till sjön för att inta frukost, var svaret givet. JA!
Med frukosten nedpackad i ryggsäcken, där den trängdes med handduk och badkläder, begav vi oss iväg redan vid 08:30-tiden. Ljumma vindar, en lågt stående sol som bländade och knappt ett molm på himmelen. Sommaren hade äntligen kommit till Nyköping.
Vi kommer till sjön, i detta fallet Örstigsnäs, där vi placerar ut våra liggunderlag och plockar fram medhavd frukost. Gott, gott, för visst är det något särskilt med en frukost ute i det gröna och framför allt intill ett blått och lockande hav.
Frukosten intogs med njutning och sedan var det ryggläge med solglasögonen på nästippen för att skydda de känsliga ögonen mot solens strålar. Frugan hade av doften att märka, smörjt in sig med solkräm...något jag med flit glömt. Lite färg på den vinterbleka kroppen vill man allt ha.
Sol, sol, sol...men vad f*n. Plötsligt och oväntat...
Var kom de molnen ifrån? Precis som dessa skriande och allerstädes närvarande måsar, dök plötsligt molnen upp och täckte den blå himmelen som alldeles nyss gav oss hopp om en srålande dag.
Temperaturen sjönk och plötsligt var det inte lika behagligt att inta ryggläge. Lusten att kasta sig i det svalkande vattnet försvann spårlöst och lite svordomar hördes både till höger och till vänster.
Bilden ni ser nedan är inte ett medhavt kycklinglår, även om formen och strukturen påminner om ett. Nej, så här ser armen ut på frugan när temperaturen inte är till behag.
Har man otur eller har man otur?
Nu hade vi ändå inte tänkt ligga vid stranden så länge, för ett antal ärenden på stan var redan inplanerade. Vi satte oss på cyklarna vid 12-tiden och trampade iväg mot stan och gissa vad...?
Självklart skingrade sig molnen och blev allt glesare. Snart visade sig åter himmelen från sin bästa sida och värmen återvände där vi satt och svettades på våra cyklar.
Har man otur eller har man otur?
Nåväl, det slutade trevligt ändå. Efter inhandlade varor och uträttade ärenden, placerade vi oss på Mickes Skafferi i centrala Nyköping och intog en mycket god lunch med tillbehör (vin och öl).
När detta skrivs finns också tankarna på en tur ned till hamnen för att njuta av kvällssolen och...lite vin och lite öl.
Slutet gott, allting gott m.a.o.
Nytt objektiv
Då kunde jag inte hålla mig längre. I några månader har jag tittat på detta objektiv i fototidningar och läst om de positiva omdömen det fått.
Det kallas det perfekta reseobjektivet och det är av den anledningen jag köpte det. Vem har inte ledsnat på att byta objektiv när man ska fota olika objekt och vem har ite missat den perfekta bilden just medan man byter från det ena till det andra.
Detta objektiv mäter från vidvinkel 28mm till tele 300mm och lämpar sig därför för fotografering av allt från landskap, porträtt och djur. Med andra ord ett perfekt objetiv för hobbyfotogrefer på resande fot.
Objektivet i fråga heter AF-S NIKKOR 28-300mm f/3,5-5,6G ED VR
Självklart har helgen ägnats åt att prova, även om vädret inte varit det bästa. Så här ser man skillnaden mellan olika brännvidder...
28 mm
100 mm
200 mm
300 mm
...och i kameran Nikon D7100 finns en funktion som heter 1,3-läge som skapar en telefotoeffekt när bilden förstoras 1,3 gånger och då ser det ut så här vid den största brännvidden.
Det här objektivet lär jag få nytta av på kommande resor, men även under cykelturer när man inte vet vad man möter för objektiv och på badstranden när kvinnlig färgring byter om i vassen...aj, jag menar inte så.
Dunbollar
Vi satt en dag och intog lite dryck på en av resaturangerna utmed Nyköpingsån. En härligt varm dag där uteställena fylldes med folk.
Plötsligt såg vi några små dunbollar simma förbi strax under vårt bord.
I det lite strida vattnet fick de små liven kämpa och kämpade gjorde de. Dock såg vattnet ut att ta över och det såg mamman som lyfte från sin plats lite längre ned och pushade på de små in på lite lugnare vatten.
Det var inte bara vi som roades av de små gulliga liven. Många kameror åkte fram och många fascinerades av kraften i de små kropparna där de kämpade mot vattnets krafter.
Dock tycket någon så mycket om de söta ungarna att han började kasta ut bröd i vattnet. Plötsligt utbröt en kakafoni av skrän och vita fjädrar som plötsligt dök upp från ingenstans. Måsarna såg hur bröd kastades ut från restaurangen och som på en given signal dök de fram ur tomma intet och slukade varje liten brödsmula som flöt omkring på vattnet.
Dessa fåglar måste ha ett sjätte sinne.
Tidsfördriv
För någon vecka sedan satt frugan och jag på en bänk intill Bryggeriets mäktiga byggnad. Värmen och lugnet till trots, så åkte kameran fram. Ja, den är ofta med.
Ta bilderna därför för vad de är, ett tidsfördriv.
Spinn
Neeeej, hördes frugan utropa från köket och paniken var påtaglig.
En av köksblommorna visade sig ha fått spinn. Spinn, eller växthusspinnkvalster som det långa namnet lyder, är ett spindeldjur som lever på att suga ut växtsaft från växternas blad. Namnet spinn kommer från de trådfina väv som utsöndras från kvalsternas bakkroppar och som har ett syfte i att skydda spindeldjurens ägg.
Jag önskar jag haft mer tid att föreviga kvalstren med hjälp av makro-objektivet, men de små rackarna är både små och väldigt snabba när de rör sig bland växternas blad. Helt klart en utmaning som jag innerst inne hoppas slippa framöver.
Midsommar 2014
Så var det då äntligen Midsommar igen, den svenskaste av svenska helger.
Traditioner ska man hålla på och inte ens ett litet kylslaget Nyköping med tunga moln i horisonten fick oss att avstå denna. Åtta stycken var vi som på cyklar trampade iväg till Örstigsnäs för att inta den traditionella sillunchen med allt som hör en traditionell sillunch till.
Lite kylslaget var det som sagt och en envis blåst gjorde att förväntningarna kanske inte var de man alltid hoppas på denna dag. Väl framme vid Örstigsnäs möttes vi av en tom strand och ett närmast spegelblankt hav och banne mig om det inte också var lä. Över förväntan med andra ord.
När solen tittade fram bakom de tunga molnen var det faktiskt riktigt behagligt. Snart dukades de medhavda matsäckarna upp och inbjudande stod snart sillburkar, färsk potatis, gräddfil, kall öl och lika kall snaps på parad framför våra sugna ögon. Den här lille gynnaren var snabbt på plats och spann sitt nät mellan kortbyxor och bord. Vad arten heter vet jag inte, men visst har den vackra färger i motsats till de traditionellt mörka man annars ser hos dessa kryp.
Jag kan meddela att den inköpta och lokala snapsen från Nils Oscar var riktigt behaglig och gav en efterlängtad värme i kroppen...Rekommenderas av er som är sugna på något nytt.
Värmen inombords fick vissa att längta efter årets första dopp. Vissa var i det här fallet två, även om badkläder var nedpackade i fler ryggsäckar. Nej, något badsug hade inte undertecknad...trots både snaps och öl innanför västen. De övriga badkrukorna hittade också de ursäkter för att slippa ta stegen ut i det kyliga vattnet. Strongt jobbat av de två tjejer som ändå utmanade vädrets makter, men även om de inte ville erkänna det så såg man på minspelet och hörde på stönet att vattentemperaturen knappast var av den badvänliga arten. De bägge tjejerna var också mycket riktigt snabbare upp ur vattnet, än de var i. Dock, bra jobbat tjejer!
Sillen åts upp, snapsen rann ned och snart var stämningen lite ystrare. Samtidigt började molnen skingras och solens trålar värmde snart allt mer...
...och detta faktum livade upp lite frusna kroppar och kombinationen värme och alkohol i lagom mängder får även vuxna att bli ungdomar ibland. Lite spel, lite lek och lite skratt följde därav.
Färdas man på cykel är det svårt att bringa med sig en allt för stor packning, både av utrymmesskäl och vikt. Den medhavda drycken tog slut till vissas förtvivlan.
Kunde Jesus förvandla regn till vin redan för 2014 år sedan, borde väl en modern svensk midsommarfirare kunna beveka högre makter och önska sig lite ädlare drycker i aluminiumförpackning, tänkte denna medelålders man...
...och banne mig om han inte lyckades.
En härlig, men trots allt lite kylslagen, dag på stranden närmade sig sitt slut och med betydligt lättare packning tog vi cyklarna och trampade de cirka 7 kilometrarna till stan, där nästa tradition väntade. Jordgubbstårta, denna gången hemma hos undertecknad och fru.
Därefter hade vi cirka en timmes paus, där var och en fick tid att duscha, byta om och packa väskor för kvällens sista begivenhet. Lekar, tävlingar och grillning.
På kvällen utökades sällskapet med två personer och under tiden att grillen fick en lagom temperatur, utnyttjade vi tiden till lite frågesport och tävlingar där sällskapet delades upp i två lag
Grillen antog sin rätta värme och det var skönt att stå med grilltången intill glöden...
...för nu samlades molnen på himmelen och de tätnade allt mer, med följd att utetemperaturen sjönk betänkligt.
Maten åts upp, den medhavda drycken intogs med glada miner och utanför lokalen vi hyrt började solen gå ner och gav de täta molnen de otroliga färger man egentligen bara kan se på himmelen...och möjligen hos tropiska djur från fjärran länder.
Lekarna fortsatte, både inomhus och utomhus. Frågesporten, vars frågor kretsade kring dagens traditioner, avhandlades med väldigt olika resultat och ingen lyckades pricka in alla rätt. Lagtävlingen som innehöll så skilda aktiviteter som ringkastning, yatzy och Mölkky vanns av laget där alla tjejer lyckats lottas in. Återigen dessa tjejer...
Mölkky är förvrigt ett spel som få av oss spelat innan och få av oss hört talas om. Spelet som har sitt ursprung i Finland genomfördes på asfalten utanför lokalen, allt medan solens sista strålar gömde sig bakom horisonten. Ett kul spel som säkert kan ta upp kampen med kubb som en del av vår Midsommartradition.
Midsommaraftonen övergick så småningom till Midsommardagen och ibland rinner tiden iväg snabbare än man tror. Med en sista hyllning till denna av svenska folkets kanske mest älskade helg...
...var det dags att städa undan och bege sig hemåt i natten. Årets längsta dag var avslutad och nästa var påbörjad när vi kröp till kojs...nöjda och glada över dagen som trots allt blev den lyckade vi hoppats på. Så länge inte regnet står som spön i backen, är och förblir Midsommarafton en dag för alla och som även utländska turister rankat som en av de traditioner man mest förknippar med Sverige.
Låt det också så förbli!
Tema: Motorcyklar
I onsdags var det invigning av den "Nya hamnen" som efter vinterns renoveringar äntligen var klar.
Samma kväll hade Veteranträffen sin riktiga årspremiär och temat för kvällen var Motorcyklar & mopeder.
Midsommarsnaps
Kanotister
Har man inget bättre för sig på söndagarna, kan man ta vägen förbi Nyköpingshus och titta på kanotisterna som tränar kanotslalom. När det ska byggas bostäder och man tillfälligt stängt av vid deras egentliga tillhåll, är det här platsen de befinner sig på.
Paj?
Vet inte varför, men visst känns det som att registreringsskylten passar till detta fordon?
På cykel förbi spännande historik
Då var det dags för ännu en cykeltur i vårt vackra Södermanland.
Till skillnad från mardrömsturen Runtuna-Råby-Nyköping ni kunde läsa om för en dryg vecka sedan, visste jag denna gång var jag befann mig och var turen skulle sluta.
En tur som passerar historiska miljöer, men ändå okända för många, är sträckan Svärta-Åbro-Sjösa.
Förbi rapsfälten intill Svärta går turen på tråkig asfaltsväg och känns inte särskilt spännande. Vackert är det dock. Innan man svänger av den asfalterade huvudvägen passeras Svärta Gård, men en liten intressant historik och också en av de mysigaste caférna i kommunen, Åstugan.
Nu blev det inga stopp vid dessa platser denna gången, men jag kanske får skäl att återkomma med bilder i ett framtida blogginlägg.
Några hundra meter efter Åstugan svänger man äntligen av huvudvägen och fortsätter in på en mindre och oansenlig väg som kantas av vacker växtlighet...
...och fortsätter förbi många intressanta platser med en för många okänd historik.
Först passerar man Ullaberg som byggdes i slutet av 1700-talet. Ullaberg var bostad åt gruvfogden i Förola gruvor som passeras längre fram på vägen. Som mest bodde här 30 personer och var då hem för både gruv- och lantarbetare. Sedan 1968 är Ullaberg byggnadsminnesförklarad.
Strax efter Ullaberg passerar man resterna av en masugn som tillhörde Förola gruvor. Tyvärr sköts området dåligt och både masugnen och stigen dit är tämligen igenvuxna idag, men en viss känsla av historiens vingslag når en. Förola gruvor ligger någon kilometer bort och här bedrev man verksamhet mellan 1360 och 1966. Gruvan är 225 meter djup och gångarna sträcker sig nästan 600 meter.
Några bilder från masugnen och gruvområdet blir det inte denna gången. Man måste ju spara något till kommande inlägg. Tänk att här fanns en stor gruvanläggning under en tid när varken bilar eller stora vägar fanns och tänk att så många av dagens Nyköpingsbor är så omedvetna om denna plats.
Lite längre bort på vägen övergår asfalten i grus och vägen smalnar av betänkligt. Här passeras dock en annan histiorisk plats som många inte känner till. Svärta stationsområde. Tänk att tågen till och från Stockholm stannade här en gång i tiden, mitt ute i ödebygden. Det var tider det.
Idag är området ganska sunkigt med moderna och risiga maskiner ståendes över hela området. Ett alltför välkänt tecken över en landsbygd i förfall och en industriepok som aldrig lär återkomma.
Längre fram på den smala grusvägen öppnar sig landskapet och man omges av gårdar, stora som små. Flera är övergivna, med de flesta bebos och många ägnar sig fortfarande åt jordbruk och djurhållning. För mig som vuxit upp på landsbygden och som vill se den leva vidare, är det minst sagt kul att se hur människor fortfarande väljer landet före staden.
Visst, det lär aldrig bli som det var förr, men visst borde politikerna inse det faktum att många faktiskt vill bo nära naturen och att många gärna flyttar närmare den. Det är bara förutsättningar som måste till och inser de folkvalda detta, kanske vi får se en efterlängtad renässans och en svensk landsbygd som åter blommar.
Tyvärr är denna bostad något man allt oftare ser. Övergivna torp och nedgångna gårdar är en tragisk syn och därför avslutas detta inlägg i moll och en svartvit bild som passar stämningen lite mer.
Nationaldag
Årets Nationaldag inleddes med lite regn och en igenmulen himmel. Kanske inte det man önskar.
Tämligen vindstilla var det också, så man fick passa på att föreviga vår vackra flagga när det erbjöds en av få vindpustar.
Tyvärr är vi i Sverige ett bekvämt folk som inte gärna firar högtidsdagar och just vår Nationaldag anses tyvärr av många vara fult och fullt av fördomar. Tråkigt, tråkigt...
Visst borde vi se på Norges 17:e maj eller amerikanarnas 4:e juli med avund och visst borde vi i Sverige våga mer och visst borde vi väl kunna släpa oss upp ur soffan eller slita oss från den egna trädgården och samlas kring något som man gör i andra länder, men...
...någon gång kanske detta sker och tillåts på ett helt annat sätt än idag. Fast midsommar kanske ändå är vår egentliga Nationaldag, så passa på om två helger. Den helgen kanske snart också ses som "ful" av vissa.
Frugan och jag har de senaste åren besökt området kring hamnen och slottet där det arrangerats olika tillställningar för att fira denna dag. Det har faktiskt samlat mycket folk, såväl ung som gammal. I år hade vi dock andra åtaganden inbokade och firade Nationaldagen med syskon och respektive på lokal.
En Nationalbakelse slank dock ned tidigare under dagen.
Å-rensning
Här om dagen hade Nyköpingsån rensats på skräp och den som var ute efter att köpa en cykel, kunde finna en gratis.
Whisky
Whisky, bara ordet för tankarna till en trevlig hemmakväll i finfåtöljen och gärna en bra fotbollsmatch eller film på tv:n. De ädla drycker ni ser på bild inhandlades på Systembolaget för 2 500:-
Tänk att man gnäller när tandläkarräkningen på 400:- ska betalas, eller när man tvingas inhandla ett par nya jeans för 800:-
Kan inte minnas att någonsin gnällt när man lämnat Systemet med sina kassar, oavsett kostnad för de inhandlade dryckerna.
Lite fakta om de ädla drycker ni ser ovan.
BenRiach 12-årig: Whiskyn är sherrylagrad, en lagring som blir alt ovanligare ute i världen. Sverige är ett av få länder utanför Skottland som fortfarande kan erbjuda whisky på detta lite dyrare vis. Smaken är en blandning av bl.a. sherry, russin och mörk choklad. Pris; 419:-
Jameson Gold Reserve: Började säljas som enbart en tax-frre produkt, men säljs numera på Systembolaget. Den 10-åriga basen hämtas från bourbon-fat. Smaken är en mix av vanilj, kola, choklad och ek. Pris; 631:-
Buffalo Trace: Amerikansk whisky från Kentucky som vunnit många priser de senaste åren. Har anor från sent 1700-tal och har fått namnet efter den buffelstig som passerade destilleriets ägor. Smakar lite karamell, kola och mint. Pris; 331:-
Highland Park 18-årig: Har blivit lite av en favorit efter en resa till Irland. Den flerfaldigt prisbelönade whiskyn är dock från Orkney-öarna och har en smak av honung, kola, valnötter och frukt. Pris; 399:-
En studie i blått
Vad hemmet kan erbjuda när solen ligger på fönsterbrädan.
