Betraktelser
Att gå på promenad genom Nyköping en tidig söndagförmiddag ger en helt annan möjlighet att betrakta stan ur ett något annorlunda perspektiv. Framför allt fungerar det en dag som söndagen den 19:e januari när snålblåsten gjorde att temperaturmätarens -5° kändes som en glädjekalkyl. Inte många människor ute m.a.o., förutom de stackars hundägare som tvingas ut oavsett väder och vind.
Nere vid Kungshagens småbåtshamn bet kylan rejält och vi var ensamma, så ensamma att trotsa kylan.
På Stora Torget sågs spår av juldekorationerna hänga kvar. Medvetet eller inte?
Torget i sig var ovanligt öde. Inga nasare, inga utställare, inga...ja, faktiskt inga människor alls, förutom frugan och jag.
Nu ska jag erkänna en sak. Trots att jag passerat Torget i Nyköping tusentals gånger genom åren, har jag lyckats undgå denna figur som står och poserar vid ingången till gamla Experts bakgård. Konstnärinnan heter Bie Norling...just det. Samma upphovsmakare som till Pilten och clownen vid Pelles Lusthus som jag berättat om tidigare.
Bara några meter från konstverket, alldeles intill Campus, fick vi se att Däckhotellet ligger insprängt i berget och använder ytor som annars är ämnade till skyddsrum. Också detta har vi missat och vi som trodde vi kunde vår stad.
Fastigheterna utmed Norra Bangårdsgatan ser inte roliga ut, med fasader som är sönderklottrade och vittrar sönder. När det nya resecentrumet står klart, hoppas vi att även dessa fastigheter fått sig ett ansiktslyft.
Frugans mål denna förmiddag var att fylla på SJ-kortet, vilket görs på perrongen vid tågstationen. Så medan hon utförde detta ärende tog jag några bilder i den gångtunnel som leder till perrongen och som lagligt smyckats av stans graffitikonstnärer. Klotter är ett otyg som bara är menat att förstöra. Graffitimålningar kan dock vara rena konstverk ibland och visst är denna syn lite finare än en grå betongvägg, även om en del av verken klottrats sönder av andra. Tyvärr med gångtunnlar typ denna, är att många inte vågar ta dessa vägar efter mörkrets inbrott.
Efter utförda ärenden tog vi vägen längs med perrongen och nedför trappan som vetter mot Brunnsgatan. När man passerar med bil ser man sällan eller aldrig de former som taket bildar över vägbanan.
Tvärs över vägen ligger den klassiska Folkungavallen, som likt jag längtar efter våren och gröngräset. Denna klassiska arena byggdes 1914 då den ursprungligen användes till en lantbruksutställning. Som idrottsplats invigdes den först 1921 och gissa om undertecknad här har gjort ett antal snygga mål i Tystberga GIF:s röd-vita färger.
Intill Folkungavallen ligger den gamla kyrkogården som jag gjorde ett blogginlägg om i höstas. Att gå omkring här är som jag då beskrev spännande och inte minst spännande är att läsa namn, yrken och åldrar på de som har sin sista vila på denna plats. Vissa gravstenar är väldigt enkla, andra väldigt påkostade och man kan ana att de som ligger under marken kom från vitt skilda bakgrunder. Det diskuterades ett tag att både Folkungavallen och kyrkogården skulle få ge plats åt det nya resecentrumet, men om de planerna fortfarande finns kvar har jag ingen aning om. Denna gravsten som påminner om en av vikingarna rest runsten, har säkert en historia som inte borde tillåtas att raseras för Nyköpings utveckling.
Gångbron under Repslagargatan smyckas också den av klotter och denna istapp som mer liknar ett mordvapen.
Någon eller några har denna kalla helg suttit och intagit ädla drycker vid en av bryggorna vid gångvägen mellan Culturum och ån. Det låter kallt och varför man intar en 3,5:a för att komma i form till något evenemang vet inte jag, men man får förmoda att den forna ägaren tillhör stadens unga festprissar.
En kall, men uppfriskande promenad på cirka 1 timme lider nu mot sitt slut. En kopp varmt kaffe väntar och senare på eftermiddagen tänker Manchester United spöa struntlaget Chelsea. Tänk så mycket man kan upptäcka i en liten stad man annars bara springer förbi utan att reflektera över bakgrunder, orsaker och ändamål.
Bara en sak till sist. Don't Eat The Yellow Snow!
Kommentarer
Lasse Jansson
Tack så mycket för dagens stadsvandring! Kul att följa i era fotspår via de bilder som bjudits i dagens blogginlägg.
Och visst tusan var det vidrigt kallt trots termometerns löfte om någorlunda dräglig temperatur... :-/
Svar:
Stefan
Trackback
