Söderköping

Vi tog en liten kort semestertripp för exakt en vecka sedan och detta i syfte att fira min systers 50-årsdag. Resans slutmål skulle bli en överrasknig, så vi tog med henne på lite irrfärder med start vid Kvaresbofärjan.
 
 
 
Lite gråmulet var det och regnet hängde i luften. Efter en fika på caféet nere i backen tog vi oss över till Vikbolandet och en färd mot Arkösund. Syrran fick lite aningar om att det kanske var här vi skulle tillbringa två nätter, men icke.
 
Nu regnade det rejält, så det tilltänkta stoppet vid denna pärla blev inte av. Turen togs därför vidare på små krokiga vägar tills vi så småningom anlände platsen där vi skulle stanna....Söderköping.
 
Vi hade bokat in oss på det anrika Söderköpings Brunn som slog upp portarna redan 1774. Då var anläggningen en ren spa-anläggning, men idag har man förutom spa-behandlingar en konferens- och hotellverksamhet. Själva företaget Söderköpings Brunn bildades redan år 1100 och är Sveriges näst äldsta företag.
 
 
En mycket mysig anläggning där man nästan kan ta på historien. Nu blev det ett par timmar i relax-avdelningen, men inga behandlingar. Till hösten räknar vi med att åka tillbaka, men denna gången för en ren spa-weekend.
 
Söderköping är annars en liten stad (drygt 6 000 invånare), men en historisk sådan. En runsten från tidigt 1000-tal visar att människor bodde här redan då. Själva stadskärnan bär fortfaranade många spår av gamla tider. Små, härliga gränder, gamla, men välbevarade byggnader och mycket kullersten.
 
 
Ån ringlar sig genom stan och kantas av fina gångvägar, parker och gammal bebyggelse. Vattnet ser dock allt annat än inbjudande ut och dagarna till ära verkade någon tillställning ägt rum, för vattnet skummade rejält och med detta menar jag skum. Vissa byggnader såg verkligt gamla ut, andra såg ut att ha gjort sitt och bilden med de lutande husen är inte omgjord i Photoshop. De är så sneda i verkligheten.
 
 
En del intressanta detaljer går att föreviga om man är ute efter att fånga dessa. Det var inte riktigt syftet med denna resa, men rekommenderas för er som har lite tid till övers.
 
 
Annars är Söderköping kanske mest känd för sin kanal, eller "skillsmässodiket" som det kallas i folkmun.Den 190 km långa kanalen stod färdig 1832 och en av de 58 slussarna finns mitt inne i stan. Mycket kretsar också kring denna kanal. De privata båtarna med besökare från både Sverige och andra länder ligger tätt packade intill kajen. Restaurangerna ligger på rad och utanför det välkända glasscaféet Smultronstället ringlar sig kön lång redan innan man öppnar. Kön ni kan se på en av bilderna nedan, var så lång redan 20 minuter innan caféet öppnade.
 
 
 
Även om dagarna blev bättre och bättre vädermässigt, var det ingen värme. Kanske att det var av just den anledningen, men på kvällskvisten var det ganska tomt på folk vid kanalen och restauranger och butiker slog igen vid tidpunkter man inte är van vid i en typisk semesterstad, Kanske detta hade att göra med respekt för de gäster som sov i sina båtar? Å andra sidan var det ganska skönt att strosa runt här, utan de typiska stojet och skrålet man annars kan möta på liknade platser som denna.
 
 
Bor man i Nyköping tar det inte mer än en timme att ta sig till Söderköping. Många gör också detta för kanalens skull och inte minst det berömda glasscaféets. Dock finns det så mycket mer att se, i synnerhet om man älskar gamla miljöer och gillar att insupa den svenska historien.
 
Nästa besök i stan för vår del, blir förhoppningsvis någon helg i november då vi planerar in en spa-weekend med lite skön behandling för onda och frusna kroppar.
 
Läs lite mer om Söderköping här.
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Nyköping genom kameran och lite till.

Bloggen kan förhoppningsvis sprida lite information om Nyköping och vad som finns att se och göra. Mina intressen för Photoshop kommer också att synas emellanåt.

RSS 2.0